SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Vårt problemområde berör TV/filmens inflytande på barn. Anledningen till vårt val av problemområde beror på att både vuxna och barn ägnar mycket tid av sin vardag åt TV/film. I vår framtida roll som lärare är det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna är viktiga för att hjälpa barn att sortera, ifrågasätta och reflektera kring saker som har hänt. Vårt syfte med undersökningen är att förstå hur TV/film inspirerar barn. Vår huvudfråga är; På vilket sätt kan vi se att TV/film är en inspirationskälla för barn? Hur yttrar det sig? Underfrågor till denna är; På vilket sätt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett på TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att få fram resultat i studien har vi använt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Syftet med denna studie var att, utifrån litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vården i hemmet. Artikelsökning på vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begräns-ning gjordes på årtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer användes utifrån sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Bakgrund. Fysisk aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.