Sökresultat:
15884 Uppsatser om Fysisk träning för barn - Sida 52 av 1059
Patienters kunskap och upplevelser av angina pectoris.
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.
Barns syn pÄ lek i relation till genus
Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.
Fysisk aktivitet pÄ recept behövs men? : Distriktssköterskors uppfattningar om FaR.
Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohÀlsa och sjukdom i dagens samhÀlle. I Sverige introducerades, Är 2001, fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR Àr vÀrdefullt eftersom det Àr en metod som distriktssköterskan kan anvÀnda i det hÀlsofrÀmjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet pÄ recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.
Operationsteamets upplevelser av teamarbete vid robot-assisterad kirurg
Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik
till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att
genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision
och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r
utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn?
optimalt resultat.
Pedagogers syn pÄ bemötande av barn i förskolan
Detta examensarbete handlar om pedagogers syn pÄ hur de bemöter barn. Vi ville ta reda pÄ om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville Àven se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de sÀger att de gör. VÄr förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen pÄ det sÀtt som de sÀger att de gör.
Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfÀllen.
Barns positioner i domar om umgÀngesstöd : - om hur barn konstrueras och delaktiggörs
Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.
Effekter av fysisk aktivitet pÄ recept
En litteraturstudie om effekter av fysisk aktivitet pÄ recept av Anneli Björk-Andersson och Jenny Bylund, Institutionen för hÀlsovetenskap LuleÄ tekniska universitet. Tanken med studien var att ta reda pÄ effekterna av fysisk aktivitet, hur man arbetar med fysisk aktivitet pÄ recept i Norrbotten samt hur det ser ut i övriga landet. En litteratursökning som innefattade 45 artiklar, rapporter och uppsatser samt fem olika lÀns landstings webbsidor genomfördes. NÄgra av landstingen har kommit lÄngt i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept och eftersom det var lÀttast att hitta material om dessa valdes de ut. Resultatet var tydligt, man har mycket att vinna pÄ att vara fysiskt aktiv.
Digitalt pedagogiskt hjÀlpmedel för barn med autism
Spelutbudet för barn med autism Àr litet. Eftersom varje barn med autism har individuella svÄrigheter och funktionsnedsÀttningar Àr det svÄrt att göra ett spel som generellt passar alla barn. Dagens teknik har förutsÀttningarna för att göra det möjligt och enklare för dessa barn att trÀna upp sina nedsatta förmÄgor. Syftet med examensarbetet var att framstÀlla en prototyp av ett interaktivt spel för barn med autism till surfplatta och/eller telefon. Spelmomenten skulle kunna backas upp med medicinsk fakta för att hÄlla en kvalitativ nivÄ.
FörÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer
Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.
Imitation som inspiration : De yngre barnens kontaktsökande och samspel pÄ förskolan
Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar pÄ förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en nÀrvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig pÄ observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i Àmnet. Tyngdpunkten för vÄrt teoretiska perspektiv utgÄr frÄn Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som Àr bÄde skriftliga och filmade Àr kvalitativt redovisade och analyserade.Observationerna visar pÄ att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta Àr inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation dÄ möjliggörs.
"Jag ber att fÄ Äterkomma". En diskursanalys av systematiska kvalitetsarbeten i grundsÀrskolan
Syfte: Syftet Àr att med inspiration av diskursanalys granska grundsÀrskolors systematiska kvalitets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frÄgestÀllningar Àr: Hur skrivs kunskap, bedömning och betyg fram? och Vilka diskurser framtrÀder i granskningen av de sjutton systematiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnts i studien Àr diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstÄ vÀrlden som vi lever i.
Stressa rÀtt pÄ ett aktivt sÀtt
Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohÀlsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemÀstringsstrategier, dÀr fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter pÄ bÄde fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande samt vid stress. Syftet med studien Àr att utvÀrdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohÀlsa. Vi vill undersöka om det finns nÄgot samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivÄ och förbÀttrat vÀlbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrÀndhet.
Det fÄr inte finnas nÄgra bromsklossar: att lyckas med
implementering av daglig fysisk aktivitet i grundskolans
senare Är
Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan
VÄrt syfte med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers tolkningar av begreppet barn med sÀrskilda behov, men Àven se skillnader mellan pedagogers förestÀllningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns pÄ förskolorna, och dÀrmed vÀcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med sÀrskilda behov.
Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande:
? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med sÀrskilda behov?
? Hur ser pedagogerna pÄ bemötandets betydelse för barn med sÀrskilda behov?
? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med sÀrskilda behov i förskolan?
Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov.
Elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning
Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.