Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer.

Fysisk aktivitet på recept har uppmärksammats mer och mer under senare år i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sätt att implementera det på utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det är en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvärdera i någon större utsträckning. För att få följsamhet till fysisk aktivitet på recept krävs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet på recept fungerar och på vilket sätt jag som sjuksköterska kan använda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc.

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Bakgrund:Antalet äldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses påverka äldres fysiska aktivitetsnivå. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande med äldre främst genom att befrämja fysisk aktivitet.Syfte:Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende äldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivå. Vidare är syftet att beskriva hur äldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet.Metod:En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval gav fem deltagare ?80 år.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Barn sätt att läsa av landskapet skiljer sig från vuxnas. Medan vuxna läser det som former tolkar barn det istället utifrån dess funktioner och möjligheter. Till exempel kan en stor sten fungera som ett rymdskepp och ett buskage kan betyda kojbygge. När vi planerar för barns utemiljöer tänker vi ofta på motorik och fysisk rörelse, men det är även viktigt att ta hänsyn till estetiska och sinnliga värden. Inom den nya barndomsforskningen talas det om att fånga barnens egna perspektiv. Från att de tidigare setts som objekt med särskilda behov innebär ett barnperspektiv att se dem mer subjektivt, som sociala och kulturella aktörer i ett samhälle.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus på lekhall och hemvrå i två förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av två olika teoretiska utgångspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrån fyra frågeställningar där samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns påverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie använde vi oss av observation med videostöd som metod där vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet..