Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

AbstractUppsatsens syfte Àr att undersöka om pedagoger medvetet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlÀrningsförmÄga gynnas av fysisk aktivitet. VÄra syftesfrÄgor Àr: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? PÄ vilket sÀtt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lÀrande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden bestÄr av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden för att fÄ svar pÄ vÄra syftesfrÄgor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill sÀga huvudfrÄgor att utgÄ frÄn med möjlighet till följdfrÄgor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare Är.

Fysisk inaktivitet Àr ett globalt hÀlsoproblem och enligt forskning Àr det grunden till en stor del av folkhÀlsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning utförd pÄ KMTI, Kurera.se och Facebook.com dÀr totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, dÀr 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller Àr sjukskrivna. Detta kan jÀmföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller Àr sjukskrivna.

De senaste Ären har CrossFit expanderat enormt i antalet utövare och gym över hela vÀrlden. CrossFit Àr ett styrke- och konditionsprogram som bygger pÄ stÀndigt varierande funktionella rörelser utförda under hög intensitet och olika tidsintervall. Effekten av CrossFit-trÀning har i dagslÀget endast undersökts av ett fÄtal artiklar och Àr inte i korrelation med den snabba ökningen av trÀningsformen. Det krÀvs dÀrför större insikt i trÀningseffekten av CrossFit-trÀning och hur den pÄverkar den fysiska förmÄgan.Syftet var att studera effekten av 8 veckors CrossFit-trÀning pÄ explosiv muskelstyrka, rörlighet, submaximal syreupptagningsförmÄga och maximala muskelstyrkan. Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design med ABA-design.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

Depression hos Àldre Àr ett stort hÀlsoproblem som Àr vanligt förekommande sÄvÀl inom öppen som sluten hÀlso- och sjukvÄrd. Fysisk aktivitet Àr nödvÀndigt för att bevara ett gott aktivt Äldrande och genom förebyggande och frÀmjande insatser kan hÀlsovinster uppnÄs. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos Àldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom vÀrdet av fysisk aktivitet och depression hos Àldre fram genom tvÄ olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos Àldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehÄllande av fysisk aktivitet hos Àldre med depression.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka hos vÀltrÀnade om det fanns nÄgot samband mellan maximal styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var ocksÄ att undersöka om det hÀr fanns nÄgon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och mÀn.(1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och maximal styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan maximal styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, pÄ ovanstÄende frÄgestÀllningar, hos kvinnor och mÀn?Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, maximal styrka och effektutveckling ? Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes pÄ en grupp bestÄende av 10 mÀn (Älder 24,4±2,8 Är, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och lÀngd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (Älder 24,1±1,7 Är, kroppsvikt 65±8,0 kg och lÀngd 167±5,7 cm) som var vÀltrÀnade men hade olika idrottsbakgrund. MÄlet var att, utifrÄn den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar ta reda pÄ hur tvÄ olika skolor arbetar för att uppfylla det strÀvansmÄl om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta Àr nÄgot som ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat och nÀr vi Àr nyutexaminerade lÀrare vill vi kunna vara med och bÄde pÄverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och fÄ andra lÀrare pÄ skolan att förstÄ hur mycket man vinner nÀr eleverna fÄr röra pÄ sig..

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa samt idrottsundervisningens pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkÀter, dÀr 124 högstadieelever frÄn tvÄ mellansvenska skolor besvarade enkÀten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa positivt nÀr det gÀller att kÀnna sig avslappnad, humöret, sjÀlvuppfattning och bÀttre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansÄg att de i idrottsundervisningen fick de lÀra sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hÀlsan hela livet.DÀremot upplevde flertalet av eleverna att det som hÀnder i omklÀdningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas pÄverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Tal och röst styrs av komplicerade processer, dÀr vitt skilda funktioner anvÀnds i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig pÄ flera sÀtt frÄn den objektiva mÀtbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0?s, styrka och det man kallar talarformanten Àr tvÄ parametrar som pÄverkar hur rösten lÄter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant pÄverkar vilka stimuli otrÀnade röstbedömare tycker bÀst om.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollÀrare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen nÀr det kommer till fysisk aktivitet, Àven i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen pÄ förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs pÄ förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge lÀsaren förstÄelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlÀrning och koncentrationsförmÄga. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gÀllande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien Àr hur viktig förskolepersonalens roll och instÀllning Àr till de fysiska aktiviteterna Àr samt visas skillnaden mellan deras instÀllning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus..

I denna studie undersöks tio utvalda förskollÀrares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsÀttningar barn i Äldern 1-5 Är i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet nÀr det gÀller resurser sÄsom miljö, tid, material och personaltÀthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv pÄ och förutsÀttningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. FrÄgorna som stÀlldes tog sin utgÄngspunkt i syftet och frÄgestÀllningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollÀrarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebÀr.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om elever ser nÄgot samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning. Genomförandet av denna studie bestod av enkÀtundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrÄn frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar bÄde i aktiviteterna pÄ skolidrotten och Àr fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rÀtt stor utstrÀckning vet vilka faktorer som pÄverkar deras inlÀrning. En slutsats som vi kan dra Àr att mÄnga elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning..

Om fysisk aktivitet pÄverkar lÀrandet och har mÄnga andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka vad tillgÀnglig forskning sÀger nÀr det gÀller sambandet mellan fysisk aktivitet och lÀrande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga pÄ och beröra fysisk aktivitet och lÀrande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger pÄ fysisk aktivitet inom skolan har de Àven valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.