I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade.

Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen. En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades. Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och intensitet?3.

Skidskytteträning bedrivs med varierande utrustning på och under fötterna beroende på säsong och typ av träningspass. Syftet med studien var att i skidskyttets stående skjutmoment undersöka joggingskor (JOGG), skatepjäxor på skidor (SKID) och på rullskidor (RULL) vid vila samt efter fysisk ansträngning med avseende på förändringar i tryck och dess area under fötterna samt skjutprestation. Åtta aktiva skidskyttejuniorer testades i skyttehall där tre sko- och skidkombinationer, JOGG, SKID och RULL, undersöktes i vila samt efter fysiskt arbete. I vila sköts 10 skott med respektive utrustning i randomiserad följd därefter arm- och bencyklade försökspersonen 6x4min på 90% av maximal hjärtfrekvens och sköt fem skott i varje intervallpaus och efter två serier byttes sko- och skidutrustning. Tryckfördelningsarean minskade efter fysisk ansträngning jämfört med i vila för samtliga undersökta skotyper däremot fanns inga skillnader i tryck.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga .

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk aktivitet i vardagen.

Internationellt samarbete inom olika politikområden är vanligt förekommande i det internationella systemet. Denna studie jämför och analyserar två samarbetsinstitutioner i den arktiska regionen: Arktiska rådet och Barentsrådet. Studiens syfte är att undersöka och analysera vilka åtgärder och riktlinjer dessa institutioner har beslutat om och vidtagit inom det miljö- och energipolitiska samarbetet. Studiens teoretiska anknytning är den forskning som bedrivits kring internationella regimer, det vill säga uppkomsten av institutionaliserat regel- och norm baserat samarbete i det internationella systemet.Studien använder sig av en regimteoretisk analysmodell, internationell regimer, för att analysera institutionernas samarbete och bedöma dess effektivitet och styrka.Den empiriska analysen för studien visar att båda de undersökta fallen uppvisar en viss grad av styrka/effektivitet för det miljöpolitiska samarbetet. Genom redogörelsen och analysen för vilka riktlinjer och beslut som fattats mellan 2000-2011 visar studien att institutionerna uppnår specifika mål och syften samt efterföljer rådande regel- och normsystem.

In this study I investigated whether the strength in the manual response for emotional and neutral stimulus search arrays can explain some of the difference in reaction times (RT:s) for emotional stimuli, or not. Earlier, perceptual, cognitive and attentional processes has mostly been used to explain the variance in RT:s. Thirtythree individuals were asked to, as fast as possible, detect a target picture among distractor pictures in 3 rows x 4 columns arranged search arrays. The pictures were categorized in fear relevant animals (snake, spider) and neutral animals (cat). The results showed, more correct responses for cat target.

Bakgrund: Depression och ångestsyndrom är tillstånd som ökat de senaste åren och är idag den vanligaste orsaken till varför man söker vård i Sverige. Depression är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största folksjukdomen i världen. Ångest är ett stresstillstånd som innebär att kroppen hela tiden är inställd på en överhängande fara. I och med att dessa diagnoser är så pass utbredda problem är det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och dess effekter på psykiatriska besvär. Om dessa aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska åkommor skulle det kunna stärka sjukgymnastens roll inom vården.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet. Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet? MetodFör att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag.

Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att jämföra två olika styrketräningsmetoder med olika grader av ocklusion för träning av musculus (m.) biceps brachii med avseende på styrka och hypertrofi.- Vilken av de två träningsmetoderna påverkar mest effektivt biceps brachiis styrkeutveckling?- Vilken av de två träningsmetoderna påverkar mest effektivt biceps brachiis storlek?MetodSju manliga försökspersoner fördelade på två grupper (tre i relaxationsgruppen, fyra i kontraktionsgruppen) fick genomgå två tester för att mäta maximal styrka i m. biceps brachii samt ett test för att mäta överarmens omkrets. Därefter fick de träna specifik bicepsträning tre gånger i veckan under fem veckor för att åter testas. Skillnaden i träning för de båda grupperna bestod av en tydlig relaxation (avslappning) en gång under varje rörelsecykel för relaxationsgruppen (relaxationen varade i ca en sekund och utfördes då hanteln var längst ner i rörelsen) medan kontraktionsgruppen ombeddes att kontrahera (spänna) muskeln under hela rörelseförloppet.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.