Det finns stora besparingsmöjligheter i byggbranschen genom effektivare kommunikation och planering. Examensarbetet har genomförts på tre av Q-gruppens byggarbetsplatser i Stockholmsområdet. En ombyggnation/ nyproduktion av lägenheter och lokaler i Saltsjöbaden, en nyproduktion av lägenheter och förskola på Södermalm samt en ombyggnation av lokaler i Folksamhuset på Södermalm. Kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och en omarbetning av en befintlig Gantt tidplan till en LoB (Line of Balance) tidplan visar hur situationen med kommunikation och planering i byggbranschen upplevs av platsledning och yrkesarbetare samt hur det kan förbättras.Examensarbetet omfattar två delar där kommunikation mellan platsledning och yrkesarbetare på byggarbetsplatsen är den ena och användning av LoB planering är den andra.Examensarbetet visar att de som arbetar i produktionen gärna ser en kombination av planeringsmetoderna Gantt och LoB. Samtliga intervjuade är överens om att en väl fungerande kommunikation och planering är väsentligt för att projekt ska fortlöpa smidigt.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina föräldrar som bor kvar i orten, på tidig vår 2010 fick reda på att huset skulle bli korallrött har detta numer blåa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att på ett vetenskaplig sätt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats är att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom två olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrån inventeringar, observationer, intervjuer och innehållsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk. Problematiken i lagtextens definition av vad som är estetiskt tilltalande beror mestadels på att det är ett mycket svårdefinierat begrepp till skillnad från vad en byggnad och ett konstverk är.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad och på vilket sätt lärare använder sig av fysisk aktivitet som pedagogisk metod i den ordinarie undervisningen, vad barn lär sig av att utöva fysisk aktivitet i klassrummet samt om lärare känner till läroplanens mål. Studien grundar sig på kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av tio enkäter med öppna frågor och en semistrukturerad intervju. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor. Resultaten visar att det är viktigt för barns utveckling att det finns inslag av rörelse för dem varje skoldag. Genom att använda fysisk aktivitet får barnen bland annat en ökad självkänsla, ökad koncentration och koordination.

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för Fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.

Neoliberalism står för så mycket mer än att bara vara en ideologi som tar steget ifrån statens kontroll. Förutom att ideologin strävar åt ekonomisk frihet finns det också andra tydliga attityder som riktar sig till samhället i helhet; den enskilda individen, den anställde och staden. Neoliberalismen har påverkat planeringen mycket. Framför allt har tron på marknadens goda effekter förstärkts, medan staten har fått ett betydligt lägre förtroende och inflytande. De inblandade aktörerna har under senare tid blivit fler och detta gäller framför allt aktörer från den privata sfären. Stadspolitiken har också förändrats och har nu ett mer entreprenöriellt förhållningssätt och ett tydligare fokus på att marknadsföra staden.

Avsikten med detta examensarbete är att utreda möjligheterna för och föreslå lämplig bebyggelse i Västra Sörhaga, Alingsås. Vid en första anblick ser Västra Sörhaga ut att sträcka ut sig över ett mycket stort område. Men Västra Sörhaga begränsas också av flera faktorer. Jag kommer i detta arbete visa hur den byggbara marken för bostäder reduceras av olika omständigheter och hur dessa kan återerövras..

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhällets aktörers mål och de yttre förutsättningar och attityder som individens färdmedelsval påverkas av. Fokus ligger på hur glappet mellan samhällets aktörer och individens färdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förändringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrån en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & Ställ, som Göteborgs Stad inrättat för att individen ska välja cykel i sitt färdmedelsval. Genom förbättringar på hyrcykelsystemet, med fokus på de yttre förutsättningar och attityder som individen har, kan andelen individer som väljer hyrcykel i deras färdmedelval öka och glappet mellan samhällets aktörers mål och individens färdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frågeställningar och på så sätt belysa arbetets syfte. Utifrån studien kan flera utvecklingsmöjligheter av Styr & Ställ utläsas för att förminska glappet mellan samhällets aktörers mål och individens färdmedelsval.

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag på begreppet trygghet flera gånger. Dock nämndes detta sällan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. Därför tycker jag att det behövs närmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs närmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö påverkas av en annan sorts belysning. Detta leder således till att denna uppsats behandlar ämnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning på rörelsestyrd belysning.