Norrköping med nÀrmare 100 000 invÄnare Àr en av fÄ stÀder i Sverige med spÄrvÀg. En utbyggnad av systemet till Navestad har lÀnge diskuterats. En detaljplan för spÄrvÀgsutbyggnad finns, men spÄrvÀgen Àr Ànnu inte byggd. FrÄgan har vÀckts igen, dÀr man Àven diskuterar en dragning vidare till Ensjön. FrÄn kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfrÄga utan en stadsbyggnadsfrÄga dÀr spÄrvÀgen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Om fysisk aktivitet pÄverkar lÀrandet och har mÄnga andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka vad tillgÀnglig forskning sÀger nÀr det gÀller sambandet mellan fysisk aktivitet och lÀrande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga pÄ och beröra fysisk aktivitet och lÀrande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger pÄ fysisk aktivitet inom skolan har de Àven valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

Barn och ungdomar lÀgger idag mindre tid pÄ fysisk aktivitet och mer tid pÄ olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkÀtundersökning riktad till barn i 10-13 - ÄrsÄldern har syftet varit att ta reda pÄ hur mycket tid de lÀgger pÄ olika fysiska aktiviteter, i skolan och pÄ fritiden, samt hur mycket tid barnen lÀgger pÄ olika skÀrmbundna aktiviteter sÄsom dator, tv och surf- och lÀsplatta. VÄr hypotes Àr att det finns ett samband mellan hög frekvens av anvÀndandet av olika skÀrmbundna aktiviteter och lÄg grad av fysisk aktivitet. NÄgot sÄdant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att mÄnga barn tillbringar mer Àn rekommenderad tid framför en skÀrm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Den hĂ€r uppsatsen har undersökt om det gĂ„r att genomföra effektivitetsförbĂ€ttrandeĂ„tgĂ€rder i samband med traditionellt vĂ€gbyggande genom att utnyttjamoderna datorprogram för att planera masstransporter. Detta skullekunna resultera i minskad energiförbrukning och dĂ€rmed ocksĂ„ mindre koldioxidutslĂ€pp.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar, dĂ€r den första delen Ă€r en litteraturstudiesom ger en bakgrund till hur traditionellt vĂ€gbyggande gĂ„r till. DeomrĂ„den som beskrivs Ă€r planering, produktion, materialegenskaper och statligreglering. Uppsatsens andra del bestĂ„r av en fallstudie av RiksvĂ€g 73, mellanStockholm och NynĂ€shamn, dĂ€r ett datorplaneringsprogram (DynaRoad)har anvĂ€nts. Programmet har utnyttjats för att göra en optimering av masstransporternavid byggandet av delstrĂ€cken Överfors - LĂ€ssmyran.

Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt lÀge vid sjön Roxen och Göta kanal som pÄ sommaren lever upp i och med omfattande turisttrafik pÄ kanalen, vilket Àven lockar besökande pÄ land. Det lilla samhÀllet prÀglas av smÄskalighet men har nÀrhet till en stor bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett alternativ till att bygga ut nya förortsomrÄden och i detta sammanhang nÀmns Norsholm som en potentiell utvecklingsort. Södra stambanan skÀr idag genom samhÀllet, men tÄgen stannar inte hÀr. Om OstlÀnken blir verklighet, som innebÀr att Södra stambanan kan öppnas upp för pendeltÄgstrafik, skulle Norsholm kunna fÄ en egen pendeltÄgsstation med tÀta avgÄngar inom regionen. Flera viktiga planeringsfrÄgor aktualiseras betrÀffande Norsholms framtid, men den viktigaste Àr var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder en strategi som kan formuleras genom ett program..

I denna uppsats undersöks hur nÄgra musiklÀrare gÄr tillvÀga för att bygga en fungerande blÄsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de Àr verksamma. Vad lÀrarna anser om planering, vilka mÄl de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnÄ sina mÄl Àr frÄgor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgÄngspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fyra musiklÀrare pÄ tre olika musik-/kulturskolor. TvÄ av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Syftet med uppsatsen har varit att jÀmföra NaturvÄrdsverkets förslag till en förÀndring av strandskyddsbestÀmmelserna, som kom Är 2002, med de nya strandskyddsbestÀmmelserna som i fullo trÀdde i kraft den förste februari Är 2010. Vidare har frÄgan hur de allmÀnna intressena tas till vara i strandskyddsbestÀmmelserna stÀllts samt hur förÀndringarna i lagstiftningen har pÄverkat detaljplaneringen av strandomrÄden i tÀtortsomrÄden. En fallstudie gjorts över ett strandnÀra omrÄde dÀr ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya strandskyddsbestÀmmelserna kan tillÀmpas vid detaljplanering. AvgrÀnsningen av arbetet har varit intresseavvÀgningen mellan de allmÀnna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera strandskyddets pÄverkan vid detaljplanering i strandnÀra lÀgen. De huvudsakliga kÀllorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, NaturvÄrdsverkets rapport, ?KartlÀggning m.m.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper pÄ högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklÀrare pÄ olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att tvÄ av lÀrarna anvÀnde sig mer av sin improvisationsförmÄga i klassrummet, Àn av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje lÀraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lÀrarna anvÀnde sig av i klassrummet var dels att hitta svÄrare musikaliska utmaningar för dessa elever, men ocksÄ metoden att anvÀnda nÀmnda elever som hjÀlplÀrare. Resultatet visade ocksÄ att högt presterande elever fÄr mindre lÀrartid Àn andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lÀrare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att ocksÄ ge tid till detta i sin planering.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och anvÀnder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. NÀr individer görs delaktiga i planeringen av den egna nÀrmiljön skapas en social hÄllbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som Àr anvÀndbara, trygga, sÀkra och frÀmjar hÀlsan Àr viktiga för folkhÀlsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhÀlsplaneringen genom förbÀttringsvandringar och utvecklingsdialoger. DÄ kommunen tillsammans med innevÄnare undersöker bostadsortens förutsÀttningar och utvecklingsbehov.

SamrÄdet i detaljplaneprocessen Àr det lagstadgade tillfÀllet för medborgarna att pÄverka planprocessen. SamrÄdet syftar till att "? fÄ fram ett sÄ bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och pÄverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pÄgÄr idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrÄdets nytta ifrÄgasÀtts dÄ det finns en förestÀllning om att medborgardeltagandet Àr tidskrÀvande. Dels genom att medborgarnas reella pÄverkan ifrÄgasÀtts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte Àr att studera om samrÄdet pÄverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgÄr frÄn den övergripande frÄgestÀllningen: PÄverkar samrÄdet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrÄdet ska pÄ nÄgot sÀtt tillgodoses för att rÀknas till att pÄverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgÄng av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgÀnglighet finns med frÄn visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgÄngspunkt i tvÄ dokument, Boverkets granskning av tillgÀnglighet i översiktsplaner och Ärets rapport frÄn Humana dÀr landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgÀnglighet utifrÄn ett mer praktiskt perspektiv. De tvÄ kommunerna som ingÄr i detta arbete Àr Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg Àr en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby Àr för andra Äret i rad pÄ första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta Àr att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig pÄ tvÄ nivÄer i planeringsprocessen, Boverket pÄ den översiktliga och Humanas pÄ den detaljerade, och om de tvÄ kommunernas dokument visar sig stÀmma med denna indikation eller ej.

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sÀnka blodtrycket hos medelÄlders kvinnor med hypertoni..