Abstrakt Denna studie Àr ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i omrÄden som riskerar att drabbas av översvÀmningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gÀllande osÀkerheten kring hur mycket havsnivÄn stiger och hur kommunerna ska förhÄlla sig till det i sin planering. UtifrÄn en fallstudie av tvÄ svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och ÄtgÀrder för att hanterar den osÀkerhet kring stigande havsnivÄer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras tvÄ planeringstjÀnstemÀns syn pÄ den egna kommunens hantering av översvÀmningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frÄgan.

Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas dÀr. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett pÄverkan pÄ den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun.

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

Syftet med arbetet Ă€r att belysa och diskutera rĂ€ttviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrĂ„n ett antal begrepp och kriterier om rĂ€ttvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rĂ€ttviseaspekten i det pĂ„gĂ„ende planeringsprojektet Östra KvillebĂ€cken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet RĂ€ttvisa i samhĂ€llsbyggandet som tar upp rĂ€ttvisa som begrepp, hur rĂ€ttvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet Ă€r att ge bakgrund och förstĂ„else för begreppet rĂ€ttvisa och för hur planeringen pĂ„verkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rĂ€ttvist utfall. Efter det hĂ€r följer en forskningsöversikt ifrĂ„n vilken de kriterier som anvĂ€nds för att analysera Östra KvillebĂ€cken hĂ€mtas. DĂ€r pĂ„ följer arbetets undersökning som bestĂ„r av en fallstudie dĂ€r platsens kontext analyseras och en innehĂ„llsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förstĂ„else för platsen och dess förutsĂ€ttningar.

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

Det jÀmstÀllda samhÀllet grundar sig i mÄlsÀttningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhÀllet och egna liv. Ett samhÀlle som bjuder lika möjligheter oavsett kön Àr beroende av en fysisk miljö som tillÄter detta. För att nÄ dit mÄste den fysiska planeringen vara medveten och ta hÀnsyn till mÀnniskors olika erfarenheter. Planeringen mÄste ta ett ansvar och erkÀnna att det existerar ojÀmlikheter och jobba för att motverka dessa istÀllet för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den hÀr uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat dÀr vi Àr för att sedan göra en översiktlig genomgÄng av teorier och begrepp som Àr viktiga för att kunna skÀrskÄda planeringen med ett genusperspektiv.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvĂ€rden i den svenska fjĂ€len. Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjĂ€llen pĂ„verkar den naturmiljön som finns dĂ€r. En del av syftet bestĂ„r av att studera hur turismen pĂ„verkar planeringen, en annan del Ă€r att se hur naturmiljön pĂ„verkas av exploateringar. Genom exempel i frĂ„n den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts pĂ„ Rödkullen i Åre, ett naturomrĂ„de som inom snar framtid ska exploateras.

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby vÀxer lÄngsamt.

Förskolans lÀroplan framhÄller att verksamheten ska planeras utifrÄn de mÄl som finns i lÀroplanen. Hur mÄlen bÀst arbetas mot Àr upp till de verksamma pedagogerna att avgöra. DÀrför Àr syftet med vÄrt arbete att belysa nÄgra förskollÀrares förhÄllningssÀtt till planeringsarbete. Men Àven att uppmÀrksamma planeringsarbetet och skapa en diskussion kring hur planeringsarbetet kan utvecklas.Undersökningen har gjorts med den kvalitativa metoden och Ätta förskollÀrare har intervjuats pÄ fyra olika förskolor.VÄrt resultat visar att det vanligaste innehÄllet i förskollÀrarnas enskilda planering Àr arbete med portfolio, dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtal. FörskollÀrarna menar att deras enskilda planering mer eller mindre Àr till för att förbereda dem inför arbetet i verksamheten.

Det hÀr Àr resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vÄrterminen 2010 pÄ programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet Àr det avslutande examensarbetet efter 3 Ärs studier i fysisk planering pÄ grundlÀggande nivÄ. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlÀtta i stÀder, dÀr behovet av byggnader förÀndras snabbare Àn en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts pÄ Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling pÄ ön Kungsholmen i Karlskronas skÀrgÄrd dÀr en funktionsomvandling Àr aktuell idag Är 2010.

Abstrakt Denna studie Àr ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i omrÄden som riskerar att drabbas av översvÀmningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gÀllande osÀkerheten kring hur mycket havsnivÄn stiger och hur kommunerna ska förhÄlla sig till det i sin planering. UtifrÄn en fallstudie av tvÄ svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och ÄtgÀrder för att hanterar den osÀkerhet kring stigande havsnivÄer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras tvÄ planeringstjÀnstemÀns syn pÄ den egna kommunens hantering av översvÀmningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frÄgan.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.

MiljonprogramsomrÄden tillförs ofta negativa attribut och ses av mÄnga som ett stort samhÀllsproblem. DÀrför Àr det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bÀttre förstÄ hur de kan lösas. TvÄ av dessa negativa attribut Àr ödslighet och rumslig förvirring eller svÄrigheten att skilja pÄ vad som Àr privat, gemensam och offentlig miljö. Detta Àr uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsomrÄde. Fallstudien utförs pÄ ByÀlvsvÀgen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett omrÄde med mÄnga goda kvalitéer men ocksÄ ett omrÄde som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sÀtt att skapa rum genom ny bebyggelse och smÀrre fysiska ÄtgÀrder, t. ex.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktÀriserar Malmö stads planeringstÀnkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras Àr den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om stÀder och regioner utifrÄn en global informationsekonomi. Den fjÀrde och sista diskursen Àr en gren inom planeringsteorin som stÀller sig kritisk till den modernistiska synen pÄ planering och planerare. Planering som postmodernism Àr likt sina föregÄngare, normativ i sin karaktÀr och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial vÀrld.