KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Denna rapport Ă€r ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet Ă€r att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se pĂ„ möjligheterna att skapa ett smĂ„skaligt torg pĂ„ Kungsplan. Även ge rekommendationer till förĂ€ndringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stĂ€ngda sidor Ă„t norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar belĂ€ggning, markmaterial och belysning av platsen..

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

Uppsatsen behandlar temat urbana tillvĂ€xtstrategier i svensk planering. Studien syftar till att undersöka hur översiktsplaner har pĂ„verkats av entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen som alla Ă€r olika teorier om urban tillvĂ€xt. Undersökningen utgĂ„r ifrĂ„n fem kommuner med en översiktsplan frĂ„n tidigt 90-tal och en aktuell plan antagen omkring 2010. Översiktsplanerna studeras utifrĂ„n de valda teorierna (entrepreneurial city, platsmarknadsföring och kreativa klassen) om urban tillvĂ€xt för att ge förstĂ„else för hur strategierna i kommunernas översiktsplaner har pĂ„verkats av teorierna. Den genomförda undersökningen visar pĂ„ en förĂ€ndring över tid som pekar mot mer tillvĂ€xtorienterad planering..

Stortorget i Karlskrona Àr ett centralt belÀget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sÀtt pÄ vilket man kan förÀndra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget gÄr ut pÄ att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna fÄr ta ett steg Ät sidan men samtidigt göra det lÀttillgÀngligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och dÀrmed göra det mer anpassat till den mÀnskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera trÀd men Àven genom nya byggnader som bÀttre integrerar med det stora torget..

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Titel: HÄllbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv samt att analysera tvÄ svenska kommuners strategier mot en hÄllbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har anvÀnts i form av en fallstudie och en innehÄllsanalys. Fallstudien bestÄr av tvÄ semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte pÄ egen hand skapa hÄllbara stÀder dÄ hÄllbar stadsutveckling Àr beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlÀtta mÄlsÀttningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i sÄvÀl negativa som positiva konsekvenser vilket innebÀr att det Àr komplext att utlÀsa om dagens trender i sjÀlva verket Àr hÄllbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder Àr ett effektivt tillvÀgagÄngssÀtt dÄ flera svenska stÀder stÄr inför liknande problem samtidigt som stÀder Àr heterogena. Nyckelord: hÄllbar stadsutveckling, ekologisk hÄllbarhet, ekonomisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet, Göteborgs Stad, VÀxjö kommun.

Det övergripande nationella folkhÀlsomÄlet Àr att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bÀttre bebyggd miljö som pÄverkar folkhÀlsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhÀlsan genom olika politikomrÄden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhÀlsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhÀlsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

Det talas om översvÀmningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förÀndras sÄ att den fysiska miljön kan möta klimatförÀndringarna, Àr ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lÀttare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och tvÄ lÀnsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. TvÄ kommuner har kartlagt översvÀmningsriskerna, varav en har arbetat med att sÀkra staden..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

Titel: HÄllbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv samt att analysera tvÄ svenska kommuners strategier mot en hÄllbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har anvÀnts i form av en fallstudie och en innehÄllsanalys. Fallstudien bestÄr av tvÄ semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte pÄ egen hand skapa hÄllbara stÀder dÄ hÄllbar stadsutveckling Àr beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlÀtta mÄlsÀttningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i sÄvÀl negativa som positiva konsekvenser vilket innebÀr att det Àr komplext att utlÀsa om dagens trender i sjÀlva verket Àr hÄllbara.

Den 1 januari 2006 förÀndrades reglerna för hur utdelningen pÄ andelar i fÄmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna Àr att begrÀnsa fÄmansföretagares möjlighet att omvandla tjÀnsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur ett företags olika förutsÀttningar pÄverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes berÀkningar pÄ flera företag med varierande förutsÀttningar.Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig Ät mellan företag beroende pÄ vilka förutsÀttningar de har.