AbstractBackground: Among elderly people with dementia pain is a common problem. In older persons, particularly those suffering from dementia and cognitive impairment pain is often underdiagnosed and undertreated causing unnecessary pain, suffering and affect quality of life negatively. Dementia complicates the identification of pain when the natural ability to communicate decreases when a person is suffering from dementia. It is important that health professionals working with older persons with dementia are aware of the person?s pain expression.Aim: To clarify how older persons with dementia communicate pain expression.Method: To study this area a literature review was used.

Sammanfattning: Alltfler människor blir alltmer fysiskt inaktiva och riskerar därmed att drabbas av vällevnadssjukdomar. Personer med reumatoid artrit (RA) ärmer fysiskt inaktiva än befolkningen i stort. Trots den medicinska utvecklingen får personer med RA nedsatt ledrörlighet, muskelfunktion och balans. Att öka deras fysiska aktivitetsnivå skulle kunna förbättra dessa parametrar samt minska deras risk att drabbas avvällevnadssjukdomar i framtiden.Syfte: Syftet var dels att kartlägga nivån av självskattad fysisk aktivitet, hälsa och tilltro till egen förmågahos personer med nydebuterad RA dels att undersöka samband fysisk aktivitetsnivå och hälsa respektive tilltro till egen förmåga.Metod: I en tvärsnittsstudie skickades enkäter ut till 88 personer med nydebuterad RA. Samtliga hade insjuknat mellan 2003 och 2005 och deltog i tidig artrit mottagningen på Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuseti Örebro.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser.

Det talas om översvämningar - hur processen med att ta fram översiktsplaner, samt dess styrmedel skall förändras så att den fysiska miljön kan möta klimatförändringarna, är ett examensarbete som redogör för hur anpassande och förebyggande klimatarbete lättare skall implementeras i fysisk planering. Fyra kommuner och två länsstyrelser har studerats genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fysisk planerare. Två kommuner har kartlagt översvämningsriskerna, varav en har arbetat med att säkra staden..

Studien genomfördes under vintern 2012 med syfte att ta reda på hur personer med fysisk funktionsnedsättning upplever och uppfattar bemötandet i vården samt hur bemötandet kan förbättras. Personer med funktionsnedsättning är en stor grupp inom vården och det är därför av största vikt att ta deras upplevelser tas på allvar. Narrativa intervjuer med sex personer, i åldern 18-54 år, låg till grund för datamaterialet. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). De slutgiltiga kategorierna blev Positiva upplevelser med sju underkategorier, Negativa upplevelser med 13 underkategorier och Önskvärt bemötande med två underkategorier som i sin tur delades in i tre underkategorier var.

The purpose of this qualitative study was to examine how family members perceive family support, and to gain a deeper understanding of how the relatives' part is affected by the dementia ill person. The result has been produced by semi-structured interviews with five respondents interviewed individually. The respondents who participated in the study, care for the dementia sufferer husband / wife at home, or the husband / wife has moved to a special housing. The result includes the perception of being a relative of a person with dementia, how they experience support from various parties, if there are any differences between men and women as well as the importance of communication and attitude. Overall it was shown that relatives often felt a sense of security and that they were satisfied with the support they received from the various parties.

Förflyttningshjälpmedel kan skapa svårigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, vilket kallas tillgänglighetsproblem. Användbarhetsproblem kan också uppstå, som innebär att personen inte kan göra det han eller hon vill i den fysiska miljön. Lek och rekreation är viktiga aktiviteter för barn. Syftet med denna studie var att få förståelse för vilka platser barn som använder förflyttningshjälpmedel väljer för lek och rekreation i sin närmiljö, samt få förståelse för vilka upplevelser som är knutna till platserna. Gåturer genomfördes med tre barn, åtta och tio år som använde förflyttningshjälpmedel med hjul.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes.

BakgrundKardiovaskulära sjukdomar bidrar till utbredd dödlighet och orsakar stora kostnader för samhället. Den fysiska aktiviteten har god effekt på människokroppen samt i preventivt och behandlande syfte avseende kardiovaskulära sjukdomar. Sjuksköterskan kan nyttja fysisk aktivitet som en del i en behandlingsprocess genom att motivera, utbilda och vägleda patienten till förbättrad egenvårdsförmåga och en ökad mängd utförd fysisk aktivitet.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om sjuksköterskan med hjälp av motiverande samtal och patientutbildning kan hjälpa patienter med eller i riskzonen för kardiovaskulär sjukdom att utföra mer fysisk aktivitet.MetodMetoden var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning valdes 15 artiklar ut som sedan analyserades.

Introduction: On the surgical wards in most hospitals in Sweden patients with different surgical needs are cared for. Patients with gastrointestinal conditions are, for example, nurtured alongside patients with urological disorders or patients in need of observation for head trauma. When the nurse, in addition to these patients, have to care for patients with palliative care needs can be perceived as problematic for nurse and patient alike.Purpose: The purpose of this study is to explore nurses' perceptions of care for patients with palliative care needs on an acute surgical ward, based on a person-centered perspective.Method: A focus group interview was conducted with the strategic selection of nurses from two acute surgical wards in a county hospital in western Sweden. The data from the interview were analyzed with qualitative directed, deductive content analysis with person-centered care as a theoretical framework. The theoretical background shows that person-centered care includes partnership, participation and structured documentation.Results: The results of this study show that even a fourth category, organization, emerged and needed to be reported.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

För att främja fysisk aktivitet finns det en arbetsmetod som heter Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Det är ett konkret verktyg för hur hälso- och sjukvården, tillsammans med externa aktörer, kan främja fysisk aktivitet hos individer. Med hjälp av FaR kan kostnader för läkemedel reduceras, biverkningar av mediciner minskas och patienters rehabilitering ge snabbare resultat. Syftet med studien var att beskriva psykosociala upplevelser hos patienter som förskrivits FaR. För studien valdes en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Bakgrund: En god hälsa kräver ett psykiskt så väl som fysiskt välbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har länge uppmärksammats och ny forskning pekar även på flertalet psykologiska vinster. Det är dessutom allmänt känt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas under tvång har begränsade möjligheter till aktivitet och ett minskat självbestämmande gällande upprätthållandet av en god fysisk hälsostatus.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.