Syftet var att studera skillnader mellan elit- och sÀmre rankade orienterare gÀllande situationsspecifikt sjÀlvförtroende gÀllande de tre komponenterna: fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration, samt att studera kön- och Äldersaspekter. Urvalet bestod av 119 försökspersoner i Äldern 18 till 45 Är (M = 26.52, SD = 6.20). För att mÀta situationsspecifikt sjÀlvförtroende gÀllande fysisk och orienteringsteknisk kapacitet samt koncentration konstruerades ett eget mÀtinstrument efter riktlinjer frÄn Bandura (1986). Resultatet visade att topp 50 rankade orienterare hade högre situationsspecifikt sjÀlvförtroende för fysisk och orienteringsteknisk kapacitet och koncentration Àn sÀmre rankade orienterare. Resultaten diskuteras utifrÄn Banduras teori om situationsspecifikt sjÀlvförtroende (1977, 1986) och tidigare forskning..

I hÀlsoprofessionen Àr beteendeförÀndringar gÀllande fysisk aktivitet och kost centralt. Self-Determination Theory Àr en motivationsteori som i forskning anvÀnts för att undersöka motivation till fysisk aktivitet. Det finns dÀremot mindre litteratur som kopplar teorin till hÀlsosamma kostvanor. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra motivation och mÄlsÀttning till hÀlsosamma kostvanor hos en grupp studenter. Studien avser kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitetsnivÄ, motivation och mÄlsÀttning samt jÀmföra könsskillnader.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys. De avhandlingar som studeras Àr BÀckströms avhandling SpÄr.

BAKGRUND: Vi Àr tre blivande lÀrare med inriktning mot de yngre Äldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lÀrande och hÀlsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hÀlsa röra sig minst en timme om dagen, men nÀstan tvÄ tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa nÄr inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhÀlsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbrÀnning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att anvÀnda oss av för att gynna barnens lÀrandeutveckling, men tillÀmpar de fysisk aktivitet och i sÄ fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien Àr att fÄ kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna sÄ som hjÀrt-kÀrlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar pÄ ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland Àldre. Syftet med studien var att beskriva Àldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess pÄverkan pÄ deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med Àldre över 70 Är. Data analyserades med innehÄllsanalys.

I dagens samhÀlle talas allt oftare om utbrÀndhet och andra psykiska Äkommor som upptrÀder till följd av stress. UtbrÀndhet eller ?utmattningsdepression? Àr idag den snabbast vÀxande diagnosen bakom ökningen av sjukfrÄnvaro de senaste Ären, varför det Àr relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spÀnningar och dÀrmed ocksÄ minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress Àr vanligt förekommande i skolmiljön.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att fÄ fysisk aktivitet ordinerat pÄ recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio mÀn som erhÄllit FaR frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehÄllsanalys.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar livet bÄde för den drabbade och dess nÀrstÄende. Prognosen Àr allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vÄrdas i hemmet, vilket stÀller krav pÄ egenvÄrd och nÀrstÄendes delaktighet. NÀrstÄende Àr ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva nÀra en person med hjÀrtsvikt.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt. Metoden baseras pÄ en systematisk granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som anvÀnds: rÄdgivning, teoribaserad rÄdgivning, handledd grupptrÀning eller individuellt anpassat trÀningsprogram.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 Àr ofta vÀl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rÀdsla och Ängest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjÀlpa personer med diabetes mellitus typ-2 Àr viktig sÄ vÄrdtagaren klarar sin egenvÄrd. För att handleda och uppmuntra till egenvÄrd hos vÄrdtagaren mÄste sjuksköterskan utgÄ ifrÄn evidens vid omvÄrdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.