Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmÀssa och separation, undersöker denna studie pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa i vuxen Älder. Syftet Àr att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmÀssa och separation under uppvÀxten och individens psykiska ohÀlsa i vuxen Älder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan förÀldrarna i uppvÀxtfamiljen. De teorier som uppsatsen anvÀnder för att förklara relationen mellan separation i uppvÀxtfamiljen och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder tar sin utgÄngspunkt i ekonomiska svÄrigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan förÀldrar. Studien bygger pÄ kvantitativa data frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie dÀr de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan Är 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde frÀmst ses nÀr den fysiska aktivitetens intensitet var mÄttlig till intensiv och utfördes cirka tre gÄnger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Vi var intresserade av att utforska Àmnet psykisk ohÀlsa utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera pÄ den lÀttare psykiska ohÀlsan eftersom den pÄ senare tid har uppmÀrksammats alltmer i media och Àven ökat som samhÀllsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvÄrdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades pÄ primÀrvÄrden eftersom de i första hand söker hjÀlp dÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvÄrdnad en sjuksköterska inom primÀrvÄrden bör ge till patienter med lÀttare psykisk ohÀlsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgÄngspunkt frÄn en induktiv metod.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta frĂ„n samhĂ€llet, en stigmatisering som finns kvar Ă€n idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer pĂ„verkar Ă„terhĂ€mtningen frĂ„n allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehĂ„llsanalys, tvĂ„ huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning kĂ€nner sig utstötta frĂ„n samhĂ€llet och upplever fördomar riktade mot sig. SvĂ„righeter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att fĂ„ en mer meningsfull vardag och lĂ€ttare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för Ă„terhĂ€mtningen frĂ„n allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Psykisk ohÀlsa kan drabba alla och ligga inom spannet frÄn svÄra livskriser till psykiatriska diagnoser. Trots en strÀvan efter normaliserande levnadsvillkor i samband med avinstitutionaliseringen av mentalsjukhus och psykiatrireformen Àr attityderna mot personer med psykiska sjukdomar fortfarande negativa, vilket gör denna grupp extra utsatt. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring upplevelser av omgivningens attityder och ÄterhÀmtning utifrÄn personer som sjÀlva lider eller har lidit av psykisk ohÀlsa. Ett andra syfte Àr att belysa delar av det attitydförÀndrande arbete. Genom textanalys och tvÄ kvalitativa intervjuer har syftet uppnÄtts.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som Àr allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sÄdan svÄr situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemÀstringsförsök rÀcker till kan tillstÄndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, sÄsom nÀrstÄende, pÄverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och Àven psykisk kris. Det Àr sjuksköterskan ansvar att omhÀnderta och informera den nÀrstÄende. Att dessa möten Àr av god kvalitet Àr viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Att drabbas av yrsel Àr ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning pÄ balansorganen, Àr ofta förknippad med stress och psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det Àr att leva med yrsel och hur denna Àr relaterad till stress och psykisk ohÀlsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom pÄ utmattningssyndrom.

Syftet med vÄr studie var att frÄn elever i skolÄr 5 och dess pedagoger, fÄ en beskrivning av hur den fysiska aktiviteten ter sig i klassrummet. Bakgrundstanken var att fysisk aktivitet pÄverkar vÄr kropp fysiskt och psykiskt vilket kan ha ett samband med skolprestationerna. Om fysisk aktivitet har en gynnsam effekt pÄ elevens kognitiva utveckling, hur praktiseras dÄ denna i klassrummet i de högre Äldrarna? UtifrÄn vÄrt syfte att fÄ en aktivitetsbeskrivning och Äsikter om denna frÄn nÄgra pedagoger och deras elever, valde vi att intervjua pedagogerna och utföra en enkÀtundersökning bland eleverna.Det huvudsakliga resultatet visar att pedagogerna inte planerar undervisningen med tanke pÄ elevernas rörelsebehov men att deras arbetssÀtt ibland ÀndÄ medför viss fysisk aktivitet som genom förflyttningar. Eleverna önskar mer fysisk aktivitet och mÄnga av eleverna tycker inte att deras behov tillfredsstÀlls.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vÄrden av personer som lider av bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa. Det framgÄr att samarbetet mellan psykiatri och socialtjÀnst i vissa avseende Àr att anse som bristfÀlligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rÀttskÀllorna, ta reda pÄ och tydliggöra vad som ska ses som gÀllande rÀtt, för om en person med bÄde missbruk och psykisk ohÀlsa ska fÄ vÄrd enligt LVM eller LPT. Metoden som har anvÀnts Àr en rÀttsvetenskaplig metod dÀr fokus legat pÄ granskning av rÀttskÀllorna. En rÀttsfallsstudie har Àven gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillÀmpas.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..