Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sÀnka blodtrycket hos medelÄlders kvinnor med hypertoni..

Sedan psykiatrireformens genomförande möter psykiatrisjuksköterskan personer med psykisk sjukdom i öppenvÄrden. De personer psykiatrisjuksköterskan möter i sitt arbete inom öppenvÄrden utgörs av dem som söker frivilligt och de som Àr omhÀndertagna enligt lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att möta personer med psykisk sjukdom i öppen vÄrden. Tio vetenskapliga studier analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att kunna bedöma, observera och kontrollera: att kÀnna sig hotad, frustrerad och tvingas utöva tvÄng: att vilja ha helhetssyn och skapa förtroende: att anvÀnda sina sinnen och vara engagerad. Resultatet visar att observationer och bedömningar av hÀlsotillstÄnd gjordes pÄ personer med psykisk sjukdom pÄ mÄnga olika sÀtt, och var nödvÀndiga för att snabbt kunna upptÀcka tecken pÄ ett försÀmrat mentalt hÀlsotillstÄnd.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstÄ hur sÀrskoleelever ser pÄ fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och pÄ fritiden. Genom en intervju med nÄgra elever frÄn sÀrskolan fick vi reda pÄ detta. Innan intervjun fick eleverna mÄla en bild av dem sjÀlva pÄ en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att fÄ en förstÄelse för elevernas syn pÄ fysisk aktivitet tittade vi pÄ svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

SjÀlvstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur sjÀlvstigma pÄverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att kÀnna skam och Att kÀnna hopplöshet. SjÀlvstigma pÄverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvÄra förutsÀttningarna till ÄterhÀmtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och sjÀlvstigma skapar negativa konsekvenser utifrÄn individens egna stereotypa och fördomsfulla förestÀllningar.

PÄ arbetsplatsen spenderar individen en stor del av sitt liv och arbetsmiljön kan pÄverka hÀlsan fysiskt och psykiskt. Inom skolvÀrlden upplevs arbetsmiljön som stressande och psykiskt pÄfrestande enligt kartlÀggningar. Det Àr frÀmst lÀrare men Àven övrig personal och elever som upplever en anstrÀngd arbetsmiljö som pÄverkar deras hÀlsa. Studier visat att det Àr vanligt med psykisk ohÀlsa, hög andel fysiska symtom, men ocksÄ höga krav och lÄg kontroll. Större skolor har en sÀmre arbetsmiljö Àn mindre skolor.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hÀlsa innefattar och dÀrigenom fÄ fram en helhetsbild av hÀlsobegreppet för att utifrÄn denna bild titta pÄ hur hÀlsoarbetet i skolan kan bedrivas pÄ nÄgra olika sÀtt. Med utgÄngspunkt frÄn syftet har jag försökt fÄ svar pÄ vilka olika definitioner som finns av begreppet hÀlsa, vad fysisk respektive psykisk hÀlsa innebÀr, hur hÀlsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har nÄgon betydelse för barnens hÀlsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frÄgor. DÀrefter intervjuade jag sex lÀrare som arbetar med barn i Är F - Är 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lÀrarnas instÀllning till hÀlsans olika delar samt om och hur de arbetar med hÀlsa i skolan för att sedan kunna jÀmföra med den litteraturstudie jag gjort.

Enligt den senaste folkhÀlsorapporten ökar den psykiska ohÀlsan i Sverige. Psykisk sjukdom kan försvÄra personens delaktighet i vardagen, framförallt diagnoserna inom WHO:s ICD-klassifikation F20.0-24.9. Somatiska sjukdomar som kommer utav osunda vanor Àr vanligt hos den hÀr gruppen.HÀlsoprogram har utvecklats men man vet lite om hur den sortens undervisning har pÄverkat personerna som deltagit och om den har bidragit till nÄgon förÀndring. Syftet var att beskriva just detta i en kvalitativ semistrukturerade intervjustudie dÀr sex personer deltog.Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys och det framkom ett övergripande tema ?Att delta i hÀlsoutbildning? samt tre kategorier och Ätta underkategorier.Personer med psykisk sjukdom skiljer sig inte mycket Ät frÄn den övriga befolkningen.

Bakgrund: Under Är 2012 ökade anmÀlningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebÀr alltid en krÀnkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stÄ för den fasta tryggheten. BÄde fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebÀr stora hÀlsoproblem för barnet. DÀrför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kÀnnetecken pÄ ett misshandlat barn.

Bakgrund: I dag upplever mÄnga nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa svÄrigheter i att bli delaktiga i den professionella vÄrden. NÀrstÄende beskriver vÄrdpersonalen som ointresserade av att möta personer med psykisk ohÀlsa. Det beskrivs att vÄrdpersonal har negativt bemötande gentemot personer som söker vÄrd samt till nÀrstÄende. Syfte: Att beskriva upplevelser hos nÀrstÄende till personer med psykisk ohÀlsa i kontakten med den professionella vÄrden. Metod: Litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier med analysförfarande utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med detta arbete Àr att, med hjÀlp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det gÄr att upptÀcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under tvÄ veckor har vi observerat tio elever i Ärskurs fem och sex dÀr en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. DÀrefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivÄ pÄ skolarbetet. Resultatet visade att Ätta av tio elever pÄverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte pÄverkades alls och en elev som pÄverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslÀrare.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare inblick i hur idrott och hÀlsa Àmnet kan pÄverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nÀtverk samt frÀmja utvecklingen av en positiv sjÀlvbild. Studien tog sin utgÄngspunkt utifrÄn tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har smÄ sociala nÀtverk, har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn samhÀllets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien anvÀndes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger pÄ grundsÀrskolan samt gymnasiesÀrskolan. Resultatet visade att eleverna har fÄ sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfÀren och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad Älder.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohÀlsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhÀllet. Dagens samhÀlle portrÀtterar ofta personer med psykisk ohÀlsa som galna och farliga. Psykisk ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vÄrd mÄste en holistisk syn vara grundlÀggande.Syfte: Syftet Àr att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar Àr kvantitativa och tvÄ kvalitativa. Vikt lades pÄ att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vÄrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nÀtverksarbete anvÀnds och i sÄdana fall vad det finns för motiveringar till att anvÀnda respektive inte anvÀnda denna typ av insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anstÀllda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar och tvÄ slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frÄgemall.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebĂ€r en risk för det fysiska, sociala och mentala vĂ€lbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har vĂ€sentligt sĂ€mre levnadsvillkor Ă€n befolkningen i övrigt, dĂ„ funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom Ă€r betydligt vanligare och den förvĂ€ntade livslĂ€ngden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hĂ€lsofrĂ€mjande roll ett ansvar för att bĂ„de initiera Ă„tgĂ€rder och stödja de svaga gruppernas hĂ€lsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hĂ€lsa Ă€r i dag vĂ€lkĂ€nd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet pĂ„ recept.

 Syftet med denna uppsats Àr att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvÄrigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmÄga och koncentrationssvÄrigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebÀr svÄra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk trÀning pÄ olika sÀtt kan ha en positiv pÄverkan pÄ koncentrationsförmÄgan men det verkar rÄda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som Àr effektiv. För att besvara vÄrt syfte har vi med hjÀlp av enkÀter frÄgat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga under teoretiska lektioner. Vi har Àven intervjuat en speciallÀrare om hennes arbete och om hennes syn pÄ fysisk aktivitet och koncentrationsförmÄga.