MiljonprogramsomrÄden tillförs ofta negativa attribut och ses av mÄnga som ett stort samhÀllsproblem. DÀrför Àr det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bÀttre förstÄ hur de kan lösas. TvÄ av dessa negativa attribut Àr ödslighet och rumslig förvirring eller svÄrigheten att skilja pÄ vad som Àr privat, gemensam och offentlig miljö. Detta Àr uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsomrÄde. Fallstudien utförs pÄ ByÀlvsvÀgen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett omrÄde med mÄnga goda kvalitéer men ocksÄ ett omrÄde som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sÀtt att skapa rum genom ny bebyggelse och smÀrre fysiska ÄtgÀrder, t. ex.

Introduktion: Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar dÀrmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod anvÀndes. Databaserna Cinahl och PubMed anvÀndes till sökningar efter studier.

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrÄn den fysiska planerarens roll och ett socialt hÄllbarhetsperspektiv. Arbetet vÀnder sig frÀmst till de som studerar eller arbetar med samhÀllplanering av nÄgot slag, men kan Àven vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) har visat sig vara ett framgÄngsrikt verktyg för att minska det stillasittande beteendet och öka den fysiska aktiviteten pÄ lÄng sikt. FörÀndringsprocesser Àr dock bÄde tids -och motivationskrÀvande och det gÀller för alla. Att förankra och implementera FaR i en organisation har dÀrför visat sig vara lÀttare sagt Àn gjort. Syftet med studien Àr att undersöka vad en företagshÀlsovÄrd i VÀstra Götaland anser om sitt uppdaterade FaR-koncept som arbetats fram och anvÀnts sedan början av Är 2014. Studien undersöker Àven hur man ser pÄ FaR-konceptets förÀndring över tid och vad som kan ha förbÀttrats eller försÀmrats med det nya upplÀgget.

AbstraktSpasticitet Àr det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsÀttningar, som kan orsak smÀrta och felstÀllning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gÀller livskvalitet och förmÄga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra mÀn, och tvÄ kvinnor) med anvÀndare av elektrodress/fria elektroder, i Äldrar 5-42 Är. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fÄtt nÄgon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbÀttrad gÄngfunktion, mindre obehagskÀnsla i hand/underarm samt bÀttre rörelseekonomi.

Inom de nÀrmsta decennierna kommer depression att rankas som den nÀst största sjukdomen globalt sett. Det Àr av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsÀttningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. VÄra frÄgestÀllningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsÀttningar anser lÀrare behövs för ett fungerande arbetssÀtt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer anvÀnder skolor för att frÀmja elevers fysiska aktivitet? Hur pÄverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för frÀmjande av god hÀlsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och dÀrefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lÀrare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har anvÀnt sig av olika arbetsÀtt för att frÀmja fysisk aktivitet. Skolor har valt att lÄta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fÄtt lÀmna lektioner för att vara fysiskt aktiva. LÀrare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten frÄn vÄrdrelaterade infektioner kan omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vÄrdpersonal i handhygienarbetet. Det Àr viktigt att förbÀttringsarbetet bedrivs sÄ att följsamheten blir bestÄende.

Julia Fransson och Amanda KnutssonRörelseglÀdjeHur förskollÀrare arbetar för att locka fram rörelseglÀdjen hos barn i förskoleklass.Antal sidor: 28_______________________________________________________________________Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehÄlla fysisk aktivitet dÀr alla barn inspireras och kÀnner rörelseglÀdje.PÄ vilket/ vilka sÀtt arbetar förskollÀrarna för att fÄ barn i förskoleklass att kÀnna rörelseglÀdje och utveckla en fortsatt hÀlsosam livsstil?Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollÀrarna inte har funnit rörelseglÀdjen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska fÄ kÀnna rörelseglÀdje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och fÄ in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det Àr viktigt att arbeta med saker barnen Àr bra pÄ för att pÄ sÄ sÀtt stÀrka deras sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsÀtts för attacker ökar. NÄgot som mÀrks trots att det försöker mörklÀggas inom mÄnga organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag Àr alla överens om att detta Àr ett vÀxande problem som mÄste ses över. Konsekvenser av lÀckage av kÀnsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

Stress Àr idag ett omrÄde som Àr allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan pÄ den psykiska hÀlsan. MÄnga studerande pÄ universitetsnivÄ upplever nÄgon gÄng under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrÄn tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrÄn self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns nÄgon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrÄgade studenter som svarade pÄ hela enkÀten (39 mÀn och 37 kvinnor) som innehöll tvÄ standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.

Diabetes typ 2 Ă€r ett globalt vĂ€xande problem. Ökad livslĂ€ngd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förĂ€ndrad kostsammansĂ€ttning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan Ă€r sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom dĂ„ frĂ€mst genom livsstilsförĂ€ndringar med fokus pĂ„ kostomlĂ€ggning och ökad fysisk aktivitet. LivsstilsförĂ€ndringarna kan upplevas som möjligheter men ocksĂ„ som begrĂ€nsningar, varför det Ă€r viktigt att sjuksköterskor visar förstĂ„else och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförĂ€ndringar.