Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

Bakgrund: Idag är det allmänt känt att fysisk aktivitet är bra för vår hälsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. Många länder har rekommendationer för minsta nivå av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig på forskning om nivåer av fysisk aktivitet i förhållande till hälsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivån hos olika grupper i samhället.

I dagens postmoderna samhälle har människor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte längre ingår som en naturlig del i vardagen, måste varje individ ta ansvar för sitt motionerande på egen hand. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet är också att jämföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolämnet Idrott och hälsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsättningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för våra resultat och då i form av intervjuer. Informanterna var åtta till antalet och vi såg dem som nyckelpersoner inom ovanstående områden på de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagsläget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan ämnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsättningar för att eleverna ska få goda kostvanor och utöva daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bättre förutsättningar i nuläget än gymnasieskolan för fysisk aktivitet.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken påverkan har den fysiska skolmiljön, och på vilket sätt har miljön anpassats?? Vilka begränsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna själva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lärare på begränsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? På vilket sätt påverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmärgsbråck, alla pojkar (14-17 år), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lärare varav två män och en kvinna (30-51 år). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter långa. Frågorna ställdes utifrån två olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.Frågeställningar:1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden?3.