Fysisk aktivitet förknippas med en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det är viktigare att ha en god kondition än att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar på utbredd stigmatisering och negativ särbehandling av tjockapersoner, bland annat hos träningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk aktivitet hos tjocka personer. Den här studien utgickfrån fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet.Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Den här studien gjordes för att undersöka om lärare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och fysisk aktivitet i skolan. Den baseras på en enkätundersökning som gjorts i årskurserna 1-5 på sju olika skolor i närområdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk aktivitet i skolan och lärarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmåga, vilket även kopplats samman med tidigare forskning inom närliggande områden. Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain..

Skolan skär ner på antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohälsa ökar lavinartat, elevers betyg försämras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevers betyg. Vi vill också veta om elever med höga betyg har ett speciellt förhållningssätt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjälp av enkäter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och Västerbotten. En geografisk spridning på undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

Syfte och frågeställningSyftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär.Frågeställning:Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet.

Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingår samtal om livsstilsförändringar gällande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebära att Fysisk aktivitet på recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fått FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra män med diabetes typ 2 som hade fått FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som fåren att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påståsatt dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även seom det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna.

Inledning: Fysisk aktivitet och motivation i kombination spelar en viktig roll i det sjukgymnastiska arbetet. Fysisk aktivitet bidrar till ett flertal positiva effekter och för att undersöka vad som motiverar individer kan kategoriseringar vara till hjälp. Mycket av dagens hälsoarbete kretsar även kring de två snarlika begreppen prevention och hälsopromotion vilka kan vara en bidragande motiverande faktor till varför individer är fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverade individer till att vara fysiskt aktiva, motsvarande eller överstigande rekommendationen för fysisk aktivitet. Metod: Sju anställda vid LTU som var medlemmar i StiL intervjuades.

I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.