Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta,överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas.Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och utgjort resultatet.Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandetav fibromyalgi.Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer.Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuelltutnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel,operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högtBMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi.Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkarutvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklardock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flerariskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi.Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiskaoch sociala riskfaktorer..

Kunskap om kroppen samt även kännedom och medvetande om den egna kroppen är viktigt för att sjukgymnaster ska få en helhetssyn i patientarbetet. Kroppsmedvetande innehåller flera olika aspekter såsom mentala, emotionella och perceptuella förmågor. Syftet med denna studie var att undersöka sjukgymnaststudenters upplevelse av kroppsmedvetande i början respektive i slutet av sjukgymnastutbildningen. Två män och två kvinnor vardera ur termin ett respektive termin sex i åldersgruppen 23-31 år intervjuades utifrån begreppen förankring, mittlinje, centrum, andning och flöde. Vid kvalitativ innehållsanalys återfanns tre huvudkategorier, vilka var: kroppskontroll, kvalité i kroppsupplevelser och uppmärksamhet och mental närvaro.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen av hur lärare och elever på tre gymnasieprogram upplever sin nuvarande klassrumsmiljö, och vidare hur dessa elever och lärare önskar sig sin ideala klassrumsmiljö. Studien söker även bidra till ökad förståelse kring eventuella skillnader mellan elevers och lärares syn på fysisk klassrumsmiljö. För att på bästa sätt fånga respondenternas tankar kring fysisk klassrumsmiljö fick 29 elever och två lärare först rita en bild av sin upplevda fysiska klassrumsmiljö och därefter en ny bild av sin önskade fysiska klassrumsmiljö. Bildempirin kompletterades sedan med en intervjustudie där sex elever deltog. Vetenskapligt förhållningssätt har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapsteorin.

Bakgrund: Mycket tyder på att massage har förekommit i många kulturer under flera århundranden. tidigare forskning visar att råttor som blev strukna på magen eller ryggen blev lugnare och fick lägre blodtryck som följd. Syfte: Syftet med studien var att belysa om terapeutisk fysisk beröring har någon effekt för människors välbefinnande. Metod: En litteraturstudie som bygger på nio artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Graneheim & Lundmans innehållsanalysmetod.

The aim of this study is to find out whether there is any difference to be found in the attention ability before and after physical activity. The method used in this study was made of an experimental design. The participants were chosen through a cluster sampling and thereafter divided into a control group and an experimental group. A total of 64 pupils from upper secondary school participated in the study, 25 of them in the experimental group and 39 of them in the control group. Since the measure was repeated, both in respect of time and the comparison between the groups, a mixed design was used.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Detta arbete handlar om hur man praktiskt hanterar och sköter om hästar när personen i fråga har en fysisk funktionsnedsättning som innebär grava problem med synen, hörseln, funktionen i armar och ben eller en kombination av dessa funktionsnedsättningar. Arbetet bygger i första hand på femton intervjuer med aktiva hästmänniskor som äger eller har erfarenhet av ansvaret för skötseln av en eller flera hästar. Målet med arbetet är tredelat: att få fram kunskap som finns hos dessa personer och kunna presentera det på ett bra sätt för andra som inte är så insatta i ämnet, att göra andra nyfikna och förhoppningsvis skapa en större förståelse för personer med en fysisk funktionsnedsättning och ett stort intresse för hästar, samt att kunna visa möjligheterna det ger och vilken betydelse gemenskapen med hästarna har för dessa människor. Hästar är något som många i Sverige håller på med och även om man har en funktionsnedsättning ska det inte vara ett hinder för att hålla på med hästar. Tillgänglighet är något som alla i samhället mår bra av. I detta arbete har frågeställningar runt det praktiska arbetet med hästens skötsel belysts.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.