Folkhälsovetenskapligt program.

Typ 2 diabetes är den vanligaste diabetesformen i Sverige och har samband med vår vällevnad. Tidigare studier visar att sjukdomen är mer vanlig bland fysiskt inaktiva och bland människor med ett ökat energiintag. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskans hälsofrämjande arbete i primärvården vid typ 2 diabetes. En kvalitativ intervjustudie användes för att samla data. Fem sjuksköterskor från olika vårdcentraler i gamla Skaraborgs län deltog.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. Syreupptagningsförmågan förbättras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. Män bör ha en syreupptagningsförmåga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohälsa och död i förtid. Samma värden gäller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt välmående hos sina förare.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kronisk folksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektiv blodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även de följdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård en central roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Syfte: Att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar har kring deras barns övervikt och hur vårdpersonal ser på omvårdnaden av barn med övervikt. Samt att belysa vilket samband som finns mellan en osund livsstil och barn med övervikt. Design: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Inkluderade artiklarna i studien var både kvantitativa och kvalitativa och kommer från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Stillasittande aktiviteter ökar risken för övervikt medan deltagande i någon fysisk aktivitet dagligen minskar risken för övervikt.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frågeställning var: vilka faktorer påverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes två stycken mer specifika frågor: Finns det några skillnader, när det gäller faktorer som påverkar skolelevers idrottsvanor, beroende på hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frågeställning använde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i åldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass på samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den låg i ett område med svag socioekonomisk status och hög invandrartäthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet.? Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna?? Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer?? Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor?Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms länI undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället.Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet.