Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?? Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?MetodBarnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

Sexualiteten är en viktig beståndsdel i livet för både män och kvinnor, oavsett ålder. Flertalet studier visar en avsevärd minskning i sexuell aktivitet efter stroke hos såväl unga som gamla. Män och kvinnor uppger ofta att de upplever sexuella fysiska dysfunktioner samt en sänkt lust jämfört med innan insjuknandet. En rädsla som ofta uttrycks är att fysisk aktivitet, inräknat sexuell fysisk ansträngning, kan komma att orsaka en ny stroke. Tidigare studier har visat att stroke drabbar människor i allt yngre ålder.

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka fritidspedagogers och elevers uppfattningar om hur fritidshem kan anpassas efter elever med fysisk funktionsnedsättning, samt diskutera vilken problematik som kan uppstå vid utebliven eller för liten anpassning. Undersökningen har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur kan elever med fysisk funktionsnedsättning uppleva att fritidshemmet anpassas? Vilken problematik ser fritidshemslärare vid utebliven eller för liten anpassning för elever med fysisk funktionsnedsättning på fritidshemmet? och Hur ser fritidshemslärare på att använda sig av åtgärdsprogram för elever med funktionsnedsättning, på fritidshemmet? Vi diskuterar dessutom hur fritidshemslärare skulle kunna delta mer i utformning av åtgärdsprogram. Undersökningen som vi gjort har genomförts på två olika fritidshem där uppsatsens empiri bygger på information insamlad genom intervjuer och enkäter. Utifrån uppsatsens syfte menade vi att denna metod skulle ge mest användbar information då vi ville ta reda på personers individuella och personliga upplevelser. Resultatet av undersökningen har dokumenterats genom inspelning av intervjuerna och transkriberingen.

Examensarbetets titel är Man får leka med en docka [?] fast man är en pojke ? Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask. Undersökningen till detta arbete gjordes på två förskolor, där vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ?fria? lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.