Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är relativt nytt, och har börjat användas mer och mer inom hälso- och sjukvården. Det finns ofta en FaR- samordnare som hjälper klienter med hur de ska gå tillväga med sitt recept. FaR vänder sig främst till de som är i störst behov av fysisk aktivitet, det är viktigt att dessa personer blir och förblir fysiskt aktiva. Denna studie ger en kännedom om hur FaR på Hisingen jobbar med sin verksamhet, hur det upplevs att få ett FaR, vilken roll FaR- samordnaren har med det motiverande samtalet och hur det ser ut sexmånader efter receptet skrevs ut. Studiens syfte är att undersöka klienters upplevelser av FaR kompletterat med motiverande samtal samt att se om klienten är fysisk aktiv efter sex månader efter det att receptet löstes in.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppens alla vävnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i världen inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige då 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva. Flera målområden i folkhälsopolitiken syftar till att ha mer hälsofrämjande insatser i samhället genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet är en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och är känd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför få biverkningar eller risker.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolärt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolärt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka välbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera äldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet är inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvårdnaden för denna patientgrupp.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Äldre är en samhällsgrupp med låg status. Kvantitativa studier visar att äldre är underrepresenterade i massmedia trots att de utgör omkring 17 procent av befolkningen. De uppmärksammas först när de gått in i den senare delen av åldrandet, då beroende och förfall är ett faktum. En alltför enahanda och negativ rapportering av äldre riskerar att framställa dem främst som ett samhällsproblem, något som kan leda till avståndstagande och diskriminering. Forskare menar att ökad förståelse för åldrandeprocessen kräver kunskaper om hela denna process.

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det är en kronisk sjukdom med påverkan på såväl barn som familj som förutommedicinska aspekter även måste hantera psykosocial belastning. Då bot intefinns är det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempåverkar livskvaliteten för barnet och föräldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie där 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012.

Depression och insomni är två vanliga former av psykisk ohälsa. I den här studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), påverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom på såväl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstämdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivå. En single case experimental design användes för ändamålet, med dagliga skattningar av sömn, nedstämdhet och fysisk aktivitetsnivå. Symtom på såväl insomi som nedstämdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.