Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden.

Bakgrund: Depression och ångestsyndrom är tillstånd som ökat de senaste åren och är idag den vanligaste orsaken till varför man söker vård i Sverige. Depression är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den fjärde största folksjukdomen i världen. Ångest är ett stresstillstånd som innebär att kroppen hela tiden är inställd på en överhängande fara. I och med att dessa diagnoser är så pass utbredda problem är det fördelaktigt att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och dess effekter på psykiatriska besvär. Om dessa aktiviteter har goda effekter som behandling vid psykiska åkommor skulle det kunna stärka sjukgymnastens roll inom vården.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, där särskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? användes som frågeställningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrån en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att få ökad kunskap om ungdomars i årskurs 9 förhållande till fysisk aktivitet. Hur fysiskt aktiva är ungdomar i årskurs 9 på fritiden och i skolan?Hur aktiva är ungdomar i förhållande till de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet? MetodFör att nå ut till så många som möjligt valde jag att göra en kvantitativ undersökning. För att allt skulle bli rätt följde jag de forskningsetiska principerna. Undersökningen gjordes på skolor med relativt hög social status. Märkeskläder och de senaste elektroniska prylarna var viktiga inslag i ungdomarnas vardag.

Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i fysisk aktivitetsnivå och målinriktningar mellan individer som bor på landsbygden respektive i städer. I studien undersöktes även om motivationsnivån skiljer sig mellan könen och om de olika formerna av fysisk aktivitet ser annorlunda ut beroende vart man bor? Metoden som användes i denna studie var den kvantitativa forskningsmetoden och som mätinstrument användes enkäter. 73 stycken respondenter besvarade enkäten som bestod utav 17 frågor skapade efter vårt syfte och frågeställningar med uppsatsen och avslutades med en öppen fråga för att få en bredare förståelse. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS för att jämföra svaren mellan män och kvinnor men även mellan bostadsorter.

Bakgrund: Bristande egenvård får konsekvenser hos patienter med hjärtsvikt då egenvården är en betydelsefull del av behandlingen och som är en del som kräver en betydande delaktighet från patienten sida. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar de åtgärder som patienten behöver göra för att bibehålla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjärtsvikt. Det vill säga att undvika att hjärtsvikten förvärras genom att tidigt upptäcka och vidta åtgärder vid symtom på försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som främjar eller hindrar förmågan till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Äldre kvinnor med kronisk smärta är en stor och underskattad grupp i dagens samhälle. Den kroniska smärtan begränsar deras vardag och påverkar deras relation till andra människor. Syftet med studien är att belysa äldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smärta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta äldre kvinnor från norra Sverige över 65 år deltog i studien.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Vid prostatacancer är radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvärliga biverkningar, så som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos män som opererats med radikal prostatektomi på grund av prostatacancer med avseende på urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ?Påverkan på urologisk funktion?, ?Påverkan på sexualitet? samt ?Psykosocial påverkan?.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på hälsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohälsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet på arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöåtgärd för att förbättra arbetshälsan. Utifrån det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet på arbetstid kan implementeras så att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet på arbetstid som är baserad på tidigare forskning och genomförbarhet.