TIA är en kraftig varningssignal för att drabbas av en allvarligare hjärt-kärlhändelse, bland annat stroke. Hjärt-kärlsjukdomar är beroende av levnadsvanor, där låg nivå av fysisk aktivitet är en viktig faktor. Bland de viktigaste behandlingsmetoderna mot hjärt-kärlsjukdomar, både primär - och sekundärpreventivt, är förändring av levnadsvanor. Rådgivning om fysisk aktivitet bör bestå av individanpassade muntliga råd i kombination med skriftlig information och uppföljning. Sjukgymnaster som träffar TIA-patienter har möjlighet att informera patienterna om fysisk aktivitet men det är inte känt i vilken omfattning detta sker.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett långvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar på ett samband mellan missbruk och påverkan på hjärnans belöningssystem. Missbruk kan även leda till en negativ inverkan på det sociala livet. Fysisk aktivitet påverkar hälsan positivt genom bland annat ett ökat självförtroende, en ökad fysisk självkänsla och en förbättrad kondition och muskelfunktion.

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillägg där det framgår att skolan ska sträva efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivå, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de går på en 6-9: skola eller på en F-9: skola.Enkätundersökningen genomfördes under hösten 2005 på fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrågade besvarades enkäten av 157 elever i årskurs sex. Utifrån resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen. En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades. Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; Fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006.

I dagens samhälle sprids budskap om hälsa och en hälsosam livsstil genom en mängd olika informationskanaler, där kanske den största är media. Då mediavärlden kan ses som en stark trendsättare och då de flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hälsa påverkar livsstilen gällande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nås individen av? Hur stämmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval påverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktär. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre män och sexton kvinnor.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Bakgrund:Fysisk inaktivitet orsakar ohälsa och sjukdom i dagens samhälle. I Sverige introducerades, år 2001, fysisk aktivitet på recept (FaR) som en metod för att öka den fysiska aktiviteten bland befolkningen. Att undersöka hur distriktssköterskan uppfattar FaR är värdefullt eftersom det är en metod som distriktssköterskan kan använda i det hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattningar om fysisk aktivitet på recept (FaR). Metod: Semistrukturerade intervjuer med 18 distriktssköterskor genomfördes.

En litteraturstudie om effekter av fysisk aktivitet på recept av Anneli Björk-Andersson och Jenny Bylund, Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet. Tanken med studien var att ta reda på effekterna av fysisk aktivitet, hur man arbetar med fysisk aktivitet på recept i Norrbotten samt hur det ser ut i övriga landet. En litteratursökning som innefattade 45 artiklar, rapporter och uppsatser samt fem olika läns landstings webbsidor genomfördes. Några av landstingen har kommit långt i sitt arbete med fysisk aktivitet på recept och eftersom det var lättast att hitta material om dessa valdes de ut. Resultatet var tydligt, man har mycket att vinna på att vara fysiskt aktiv.

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohälsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemästringsstrategier, där fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter på både fysiskt och psykiskt välbefinnande samt vid stress. Syftet med studien är att utvärdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohälsa. Vi vill undersöka om det finns något samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivå och förbättrat välbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrändhet.