Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohÀlsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemÀstringsstrategier, dÀr fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter pÄ bÄde fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande samt vid stress. Syftet med studien Àr att utvÀrdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohÀlsa. Vi vill undersöka om det finns nÄgot samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivÄ och förbÀttrat vÀlbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrÀndhet.

Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Syftet med den hÀr studien var att belysa elevers upplevelser av- och tankar om anpassad motorisk trÀning i skolan, med stöd av tre pedagogiska perspektiv: motorisk utveckling, fysisk aktivitet och sjÀlvförtroende. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat elever mellan sju och tolv Är, pÄ fyra skolor i SkÄne som har anpassad motorisk trÀning. Materialet i studien omfattar 24 elever, varav 13 godkÀnde att intervjuas, via ett samtyckesbrev. Resultatet visade att alla de intervjuade eleverna upplever att de har blivit bÀttre motoriskt och kÀnner att de trivs och vÄgar mer och har kul under lektionerna i anpassad motoriskt trÀning. Majoriteten av de intervjuade har ett intresse av fysisk aktivitet och de upplever en ?mÄ-bra-kÀnsla? nÀr de Àr fysiskt aktiva.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Vi har lÀst pÄ Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. PÄ denna utbildning lÀgger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lÀrandet i skolan och pÄ fritiden. En stor del av utbildningen behandlar ocksÄ det talade och skrivna sprÄket. VÄr studie grundar sit pÄ intervjuer av en klasslÀrare, en fritidspedagog och en idrottslÀrare gjorda pÄ en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi lÀst litteratur kring Àmnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) Àr en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka bÄde omfattande funktionsnedsÀttning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet pÄ receptŸ (FaR), Àr en metod som numera anvÀnds i vÄrden för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaRŸ, i vilken utstrÀckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet pÄverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid PiteÄ Àlvdals sjukhus pÄ grund av TIA deltog i studien.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.

I dagens samhÀlle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal mÀnniskor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gÀller att skapa attraktiva utemiljöer som fÄr mÀnniskor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och trÀning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom omrÄdet, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur mÀnniskors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

I takt med en utveckling dÀr teknologi ersÀtter mÀnniskans arbetsuppgifter skapas en allt mer stilasittande livsstil. För lite fysisk aktivitet bidrar till diverse olika folksjukdomar och ohÀlsa som kostar samhÀllet 6 miljarder kronor per Är. PÄ senare Är har frÄgan lyfts fram om hur fysisk aktivitet kan uppmuntras i samhÀllet dÀr landskapsarkitekter bland andra professioner Àr en del av projektet. Det finns nÀmligen forskning som visar pÄ att utemiljön har stor betydelse pÄ vÄra rörelsemönster. En stark vÀxande trend i Sverige Àr löpning, nÄgot som en bred grupp mÀnniskor kan utöva och som inte krÀver nÄgon avancerad utrustning eller förberedelse. HÀr finns möjlighet att haka pÄ denna positiva trend och lÄta den genomsyra utformningen av stÀderna. För att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkar löpningen i bÄde bra och dÄlig bemÀrkelse genomfördes tre olika informationsinslamlingstekniker: 1.

I Sverige berÀknas det finnas över 350 000 personer med kÀnd diabetes mellitus. Det görs en sÀrskiljning mellan tvÄ huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. PrimÀrval vid behandling av typ 2 diabetes Àr en bra kosthÄllning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, Àr en personcentrerad rÄdgivningsteknik som syftar till att förÀndra mÀnniskors beteende genom att förstÀrka personens inre motivation och vilja till förÀndring.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hÀlsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslÄng fysisk aktivitet och hÀlsa?Hur ser förÀldrar, lÀrare och trÀnare pÄ relationen fysisk aktivitet och hÀlsa?Hur viktigt Àr det enligt vuxna att föregÄ med gott exempel för att barn ska lÀra sig hÀlso- och motionsvanor?Hur upplever förÀldrar, lÀrare och trÀnare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, fem trÀnare och Ätta förÀldrar som alla har en relation till elever i Ärskurs 9 pÄ vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjÀlp av en diktafon och transkriberades kort dÀrefter.Resultatet visar att förÀldrar, lÀrare och trÀnare motiverar barn till livslÄng fysisk aktivitet och hÀlsa genom att sjÀlva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gÀllande hÀlso- och motionsvanor, dÀr förÀldrarna ses som barnens viktigaste förebild.

FolkhÀlsoarbete riktat mot Àldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslÀngden har stigit. En god funktionsnivÄ Àr viktig för hÀlsan och vÀlbefinnandet. Sjukdomar fÄr en mildare framtoning om vi Àr bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har pÄ Àldres (> 65 Är) fysiska och psykiska hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjÀlp av vedertagna söktermer.