Ett förÀndrat klimat kan komma att utsÀtta samhÀllet för en rad olika pÄfrestningar, vilket förvÀntas stÀlla ökade krav pÄ den fysiska planeringen av samhÀllet. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte Àr att ta reda pÄ hur tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering pÄ kommunal nivÄ upplever ansvarsförhÄllandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat. Studien syftar ocksÄ till att ge svar pÄ den mer övergripande frÄgan om huruvida fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till de situationer som kan tÀnkas upptrÀda i ett förÀndrat klimat. Studiens genomförande grundas pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstÄende kommuners översiktsplaner. Resultaten frÄn studien visar bland annat att fysisk planering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att anpassa samhÀllelig bebyggelse till ett förÀndrat klimat om klimathÀnsyn integreras i planeringen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken pÄverkan har den fysiska skolmiljön, och pÄ vilket sÀtt har miljön anpassats?? Vilka begrÀnsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna sjÀlva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lÀrare pÄ begrÀnsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmÀrgsbrÄck, alla pojkar (14-17 Är), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lÀrare varav tvÄ mÀn och en kvinna (30-51 Är). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter lÄnga. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn tvÄ olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

OhÀlsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, vilket utgör det största folkhÀlsoproblemet i Sverige. SvÄrigheten att hÄlla fast vid hÀlsosamma beteende hos individer med hjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr ett vÀsentligt problem, dÀrför Àr det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som pÄverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvÄrdsteori Àr att mÀnniskor i allmÀnhet har förmÄgan och motivationen för att frÀmja sin egen hÀlsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skÀl hjÀlp att utföra handlingar som upprÀtthÄller/frÀmjar liv, hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjÀrtsjukdom till förÀndrad livsstil. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.

Att mÀnniskor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv Àr ett faktum och ett vÀxande samhÀllsproblem. Folks hÀlsa blir allt sÀmre och mÄnga sjukdomar hade kunnat förhindras med hjÀlp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvÄrdsaktiviteter. I studiens syfte stÀlls frÄgan varför folk vÀljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvÄrdstiden i Företag AB. Det efterfrÄgas ocksÄ om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förÀndrad friskvÄrd i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvÄrd i företaget.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i Äk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.FrÄgestÀllningar:1. Hur stor andel elever Àr regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva pÄ fritiden i Ärskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i Ärskurs 9 gÀllande mÀngd och val av fysisk aktivitet pÄ fritiden?3.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i Äldrarna 14-17 Är registrerade vid överviktsenheten pÄ ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jÀmföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns sjÀlvskattning av fysisk aktivitet jÀmförts med hur det sedan ser ut nÀr de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna pÄ överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in frÄn de enkÀter som fylls i vid nybesök samt frÄn deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivÄ samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivÄ varpÄ statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnÄdde den mÀngd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella Älderskategorin.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.

Barn behöver röra pÄ sig och vara fysisk aktiva för att mÄ bra, detta Àr nÄgot som bÄde WHO och andra forskare konstaterat i omgÄngar. Det har dock visats sig att det i dagens samhÀlle finns en brist pÄ denna fysiska aktivitet. Det finns mÄnga bidragande faktorer som pÄverkar hurvida barn kan, fÄr och vill röra pÄ sig. TvÄ av dessa hittar man pÄ den arenan dÀr barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen sÀger gÀllande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lÀrares pÄverkan, vilket visat sig vara tvÄ viktiga pusselbitar.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.