Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys. De avhandlingar som studeras Àr BÀckströms avhandling SpÄr.

BAKGRUND: Vi Àr tre blivande lÀrare med inriktning mot de yngre Äldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lÀrande och hÀlsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hÀlsa röra sig minst en timme om dagen, men nÀstan tvÄ tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa nÄr inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhÀlsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbrÀnning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att anvÀnda oss av för att gynna barnens lÀrandeutveckling, men tillÀmpar de fysisk aktivitet och i sÄ fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien Àr att fÄ kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

I dagens samhÀlle talas allt oftare om utbrÀndhet och andra psykiska Äkommor som upptrÀder till följd av stress. UtbrÀndhet eller ?utmattningsdepression? Àr idag den snabbast vÀxande diagnosen bakom ökningen av sjukfrÄnvaro de senaste Ären, varför det Àr relevant att försöka hitta olika medel för att kunna hantera stress. Fysisk aktivitet anses bland annat kunna ge utlopp för inre spÀnningar och dÀrmed ocksÄ minska stressens negativa verkningar. I en undersökning gjord av Skolverket 2004 framkom att stress Àr vanligt förekommande i skolmiljön.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att fÄ fysisk aktivitet ordinerat pÄ recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio mÀn som erhÄllit FaR frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehÄllsanalys.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hÀlsa ges i stadsplaneringen. Vidare jÀmförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hÀlsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement Àr företrÀdare för folkhÀlsofrÄgor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda pÄ om och hur hÀlsa frÀmjas genom en god planering av staden, frÀmst med fokus pÄ ökad fysisk aktivitet bland invÄnarna. Resultatet visar att viljan Àr god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv frÄn regeringen försvÄrar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt. Metoden baseras pÄ en systematisk granskning och analys av Ätta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som anvÀnds: rÄdgivning, teoribaserad rÄdgivning, handledd grupptrÀning eller individuellt anpassat trÀningsprogram.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 Àr ofta vÀl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rÀdsla och Ängest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjÀlpa personer med diabetes mellitus typ-2 Àr viktig sÄ vÄrdtagaren klarar sin egenvÄrd. För att handleda och uppmuntra till egenvÄrd hos vÄrdtagaren mÄste sjuksköterskan utgÄ ifrÄn evidens vid omvÄrdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och Àr bland samhÀllets vanligaste ochmest kostsamma Äkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för mÀnniskors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan pÄ depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt Àmnade belysa fysisk aktivitetsinverkan pÄ depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanstÀlldessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan pÄ depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Uppsatsen hade som syfte att undersöka hur fysisk aktivitet med hjÀlp av olika arbetssÀtt gÄr att integrera i olika Àmnen i den dagliga undervisningen i Är 6. I studien har vi anvÀnt oss av observationer, en kvalitativ metod. Undersökningen bestod av 16 elever i Är 6, varav 6 pojkar och 10 flickor. Resultatet av studien visar att fysisk aktivitet gÄr att integrera i olika Àmnen i den dagliga undervisningen om förutsÀttningar finns. Det krÀvs bÄde tid, planering och engagemang hos lÀrarna för att kunna anvÀnda sig av detta arbetssÀtt..

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrÄn olika aspekter. DÀribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr tvÄ delar som Àven presenteras nÀrmare. Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka vad nÄgra fritidspedagoger och nÄgra barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap.

Fysisk aktivitet pÄ recept, FaR, Àr en metod för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar. DÄ syftet med FaR Àr att mÀnniskor ska skapa sig ett mer fysiskt aktivt liv kan det vara av intresse att veta vad som motiverar FaR-patienter att vara fysiskt aktiva. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa de olika motivationsfaktorer som kan förekomma hos personer som fÄtt FaR samt att koppla samman typen av motivationsfaktorer med den transteoretiska modellen.Den metod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med frÄgor kring transteoretiska modellen samt motivation. Tre personer frÄn olika trÀningsanlÀggningar valdes ut med ÀndamÄlsenligt urval. Kravet var att personerna skulle ha fÄtt fysisk aktivitet pÄ recept.Resultatet visade pÄ en stor vidd av motivationsfaktorer.

Bakgrund: Depression förutspÄs bli den nÀst största sjukdomsbördan i vÀrlden Är 2020. Idag Äterfinns psykoterapi och lÀkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat pÄ ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanstÀllts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvÀrdering (SBU). Genom en manifest innehÄllsanalys har bÀrande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi pÄ tvÄ olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur tvÄ skolor i SkÄne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen nÀr vi analyserat hur pedagogerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen Àr fenomenal betyder att den Àr upplevande. Den Àr bÄde subjekt och objekt, för sig sjÀlv och för andra.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvÄrigheter hos en grupp tonÄringar som gÄr pÄ gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns nÄgon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvÀllsmÀnniskor pÄverkas av dessa variabler. Studiens empiri Àr hÀmtad genom en enkÀtundersökning dÀr en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom SpearmanŽs rangkorrelation. Resultat frÄn den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvÄrigheter.