Syfte och frågeställningSyftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvär. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet påverkar sömnbesvär. Målsättningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvär.Frågeställning:Kan fysisk aktivitet användas för att minska sömnbesvär?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades på grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

Inledning: Fysisk aktivitet och motivation i kombination spelar en viktig roll i det sjukgymnastiska arbetet. Fysisk aktivitet bidrar till ett flertal positiva effekter och för att undersöka vad som motiverar individer kan kategoriseringar vara till hjälp. Mycket av dagens hälsoarbete kretsar även kring de två snarlika begreppen prevention och hälsopromotion vilka kan vara en bidragande motiverande faktor till varför individer är fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverade individer till att vara fysiskt aktiva, motsvarande eller överstigande rekommendationen för fysisk aktivitet. Metod: Sju anställda vid LTU som var medlemmar i StiL intervjuades.

I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv.

Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som inte bara är en folksjukdom i Sverige utan även ett globalt problem. Den drabbar främst äldre personer och andra riskfaktorer är bl a övervikt, bukfetma som i många fall orsakats av felaktig kost och brist på fysisk aktivitet. Dessa faktorer påverkar även utveckling av sjukdomen vad gäller kroniska komplikationer som orsakas av skador på både stora och små blodkärl. Syftet med denna litteraturstudie var att studera effekten av kost och fysisk aktivitet på personer med typ 2 diabetes och därmed påverkan på framtida kroniska komplikationer. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar baserade på kvantitativ forskning.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka förekomst, styrning och tillämpning av fysisk aktivitet för äldre på äldreboenden i Stockholms län. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet på äldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte används i större utsträckning på äldreboenden?·        Hur iscensätts fysisk aktivitet på följande tre nivåer: lagar, kommunala styrdokument samt tillämpning på äldreboenden? Metod: Studien har utförts på äldreboenden i fyra kommuner i Stockholms län. Materialet har samlats in med hjälp av enkäter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande på 45 äldreboenden. Av dessa svarade 71 procent på enkäten.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar och fysisk aktivitet kan vara lika effektivt som farmakologisk behandling. Dagens forskning bevisar att fysisk aktivitet stärker hjärtats funktion och har en god effekt för patienter med hjärtsvikt. Sjukdomen innebär oförutsägbara symtom som kan leda till begränsningar och förändringar i patienternas liv. Fördjupade kunskaper om den förändrade livssituationen kan vara till hjälp för sjuksköterskan i omvårdnaden.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Bröstcancer är en sjukdom som ofta bringar lidande och är viktig att förebygga. Utövande av fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig ge en minskad risk för att få bröstcancer. Litteraturstudiens syfte var att skapa en översikt över sambandet mellan fysisk aktivitet och bröstcancer hos kvinnor. Sökning, urval och granskning av artiklar har utförts. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade ett starkt samband med minskad risk för att få bröstcancer för både pre- och postmenopausala kvinnor.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.