Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?MetodStudien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) är en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka både omfattande funktionsnedsättning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet på recept® (FaR), är en metod som numera används i vården för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaR®, i vilken utsträckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet påverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid Piteå älvdals sjukhus på grund av TIA deltog i studien.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet är att ta reda på om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anställda på en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva är personerna i en arbetsgrupp på en svensk myndighet?- Är personerna i arbetsgruppen tillfredsställda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur många personer i arbetsgruppen använder fitness applikationer samt vilka kvalitéer hosapplikationen anser de har störst påverkan/är mest motiverande?- Finns det någon könsskillnad vad gäller användandet?- Har applikationen gjort att personerna i arbetsgruppen vill fortsätta med fysisk aktivitet?MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats användes och en elektronisk enkätundersökning gjordes för att få frågeställningarna besvarade. Enkäten skickades ut till anställda på en svensk myndighet. 39 personer deltog varav åldersspannet var 24-46 år. De anställda fick besvara frågor om deras fysiska aktivitetsnivå, om de har eller har haft en fitness applikation.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivåer av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhåller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjärt-kärlsjukdom (CVD). Därutöver var syftet att, om möjligt, utifrån erhållna resultat sammanställa rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhålla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-värdet i sig, som både kan vara genetiskt-, tränings- och sjukdomsbetingat, eller är det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-värde som är av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades på 1851 svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år utvalda från ett redan insamlat datamaterial från tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestämdes genom en enkätfråga i respektive studie och delades in i tre nivåer. VO2max beräknades via ett submaximalt cykeltest eller mättes via ett maximalt löptest.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar.

Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna. Metod En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner.

SAMMAMFATTNINGBakgrund: Reaktiv hyperemi definieras som ett övergående ökat blodflöde över det normala efter en tids ischemi. Det kan registreras med laserdopplerteknik. Att registrera reaktiv hyperemi är ett sätt att värdera mikrocirkulationen. Det finns många flödesvariabler att studera varav tid till maxflöde efter ocklusion är en. Det har gjorts studier som undersöker om det finns ett samband mellan reaktiv hyperemi och fysisk aktivitet/syreupptagningsförmåga.

Äldre personer är mindre fysiskt aktiva då man jämför med yngre åldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns många hälsofördelar av att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att ta reda på äldres inställning till fysisk aktivitet. Metod: Enkäten delades ut på ett PROmöte i Boden, den samlades även in vid samma möte. Sedan sammanställdes och analyserades enkäten i SPSS.

AbstractForskning har enligt Bouchard m.fl. (2006) sedan länge varit samstämmig om stora hälsovinster av regelbunden fysisk aktivitet. Kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000) påvisar ämnets huvudsakliga syfte vilket är att stimulera elever till regelbunden fysisk aktivitet och en långsiktig hälsofrämjande livsstil. I en nationell utvärdering av Idrott och hälsa påtalar Eriksson m.fl. (2005) dock att 14,8 % av eleverna i undersökningen inte är med i eller har låg aktivitet i ämnet.

Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?? Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka sensitiviteten och specificiteten hos BMI vid klassificering av övervikt, samt att jämföra gränsvärdena för övervikt mätt med BMI med gränsvärdena för övervikt mätt i fettprocent med BodPod.MetodUrvalet i studien bestod av 359 deltagare mellan 30-50 år (medelvärde ? 39,7 år). Av dessa 359 var 192 kvinnor och 167 män. Deltagarna var indelade i fyra aktivitetsnivåer ? stillasittande, lågaktiva, aktiva och mycket aktiva.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att studera den fysiska aktiviteten i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv samt analysera faktorer som kan hindra respektive främja fysisk aktivitet. Följande frågeställningar utgår studien ifrån: Hur uppfattar lärarna elevernas fysiska aktivitet? Vilken form av stöd och resurser använder lärarna för att främja elevernas fysiska aktivitet? Hur upplever lärarna elevernas sociala samspel?  MetodStudien utgår från sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer av lärare inom idrott och hälsa verksamma på gymnasiesärskolor i Mellansverige. Samtliga intervjuer har spelats in på diktafon, transkriberats samt bearbetats tematiskt. Empirin har delats in i meningsfulla teman och har analyserats från tre aspekter inom det sociokulturella perspektivet; scaffolding, mediators och shared activity.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur väl utvecklad är den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatUngefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.