Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för den enskilda individen att få fysisk aktivitet på recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till självständig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförändringen, att bli fysiskt aktiv, upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under våren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening från en vårdcentral i Skåne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

Hjärt- och kärlsjukdomar står för ungefär hälften av alla dödsfall i Sverige per år. Det går att förebygga hjärtsjukdom och återinsjuknande efter hjärtinfarkt genom att jobba både primärpreventivt och sekundärpreventivt. En sekundärpreventiv insats är hjärtrehabilitering som är en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjärtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjärtinfarkt inkluderades.

Samhället uppmuntrar individer att se över sina hälsovanor för att öka välbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt på den generella hälsan i ökat subjektivt välbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio män och kvinnor mellan 25-50 år valdes slumpmässigt ut från träningsanläggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade på signifikant ökning av välbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de män som promenerade och kvinnor som konditionstränade hade högst välbefinnande och generell hälsa.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhället en naturlig del av det dagliga livet och en nödvändighet för att överleva. I dagens samhälle gäller dock inte samma premisser. Uppväxtåren har en avgörande roll för barnets framtida hälsa. Vuxenvärlden spelar en stor roll vad gäller skapandet av gynnsamma förutsättningar för aktivitet, alltså ge utrymme och skapa tillfällen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur föräldrarna ser på barnens aktivitetsnivå och om barn kan inspireras av föräldrarnas aktivitetsnivå samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehållet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man få en bild av hur miljön påverkar barnens interaktion och aktivitetens innehåll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehåll och interaktion i organiserade aktiviteter påverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de två forskningsfrågorna om vilka aspekter i miljön som påverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön påverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter på fyra olika förskolor. Två av aktiviteterna genomfördes utomhus och två inomhus, detta för att kunna göra en jämförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrågorna.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande.Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer..

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen?. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till.

Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan på många av kroppens system. Därför är syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har därför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning.

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tolkningsbarheten i läroplanstillägget ?Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? (Lpo94). Arbetet syftar också till att visa vilka faktorer som de tillfrågade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gällande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren från sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att läroplanstillägget går att tolka på många olika sätt.