Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar pÄ förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en nÀrvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig pÄ observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i Àmnet. Tyngdpunkten för vÄrt teoretiska perspektiv utgÄr frÄn Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som Àr bÄde skriftliga och filmade Àr kvalitativt redovisade och analyserade.Observationerna visar pÄ att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta Àr inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation dÄ möjliggörs.

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

Det gÄr att lÀsa om rehabilitering i trÀdgÄrdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter anvÀnder aktivitet för att utveckla, bibehÄlla och förbÀttra funktionsförmÄga. Syftet var att beskriva de förÀndringar i mÀnniskors vardag som aktivitet i trÀdgÄrd möjliggör - effekt och upplevelse.PÄ ett systematiskt sÀtt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i tvÄ delar med hjÀlp av frÄgestÀllningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trÀdgÄrd.

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmÄga, ökat kapillÀrnÀt, starkare hjÀrta och ökad lungkapacitet. HemtrÀning anses som en bra metod för personer som inte har sjÀlvförtroendet och motivationen att trÀna i en grupp eller pÄ ett gym. HemtrÀningsprogram krÀver dock en god sjÀlvdisciplin för att man ska uppnÄ resultat och öka sin muskelstyrka eller gÄ ner i vikt, vilket nu ens mÄl Àr med trÀningen. Motivationen Àr den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredstÀllelse.

Syftet med denna studie var att undersöka hur aktivitet beskrivs i litteraturen vid arbetsterapeutisk behandling av personer med bestÄende neglekt. Som redskap anvÀndes Anne G. Fishers sÀtt att beskriva hur aktivitet anvÀnds av arbetsterapeuter. Metoden som anvÀndes var forskningsöversikt. Genom databaserad och manuell sökning har tolv studier inkluderats i forskningsöversikten och analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder och vilken form av undervisning som sjuksköterskor kan anvÀnda sig av för att bevara eller förbÀttra livskvaliteten hos patienter med hjÀrtsvikt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteratur studie och analyserades med hjÀlp av kvalitetsgranskning av litteraturen. Vid artiklarnas kvalitetsgranskning framkom omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter med hjÀrtsvikt, som sedan evidensgraderades. Av resultatet framgick att sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos patienter med hjÀrtsvikt som befanns vila pÄ starkt vetenskapligt underlag var att undervisa patienter med hjÀrtsvikt, att uppmana till fysisk aktivitet och att frÀmja socialt stöd. Resultatet i föreliggande studie visade att trÀning gav effekt och att fysisk aktivitet var av betydelse nÀr det gÀllde att bibehÄlla och förbÀttra den hÀlsorelaterade livskvaliteten.

BACKGROUND: The relationship between physical activity and health versusphysical inactivity and poor health are well known. Ethnic minorities are generallyless physically active than the residence country's majority population andgenerally have a poorer health status. The study has a health promotion perspective.PURPOSE: The purpose of this study was to describe factors that influencephysical activity among middle-aged and older persons, belonging to an ethnicminority. METHOD: The method used to answer the purpose is a literature-basedstudy. The searching for literature has been carried out in a systematic way.Scientific articles to base the results on, has been gathered from various databases.Included articles were analyzed with a qualitative content analysis and identifiedsimilarities and differences in the content were divided into themes and categories.RESULTS: Recurrent themes in the literature, that influence physical activity inmiddle-aged and older people that belong to an ethnic minority, was support, healthand illness, external factors, internal factors, community related and socioeconomicfactors and ignorance and beliefs.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivÄ och hur de registrerar aktivitetsnivÄ med hjÀlp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHOŽs (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design dÀr 26 försökspersoner, tvÄ mÀn och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara pÄ en enkÀt och dÀrefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansÄg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla deltagare utom en ansÄg sig komma upp till ACSMŽs rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av mÄttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHOŽs rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivÄ. Sextiofem procent kom inte upp i ACSMŽs rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivÄ.Konklusion: Studenterna hade en lÄg fysisk aktivitetsnivÄ utifrÄn ACSMŽs rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivÄ. Det krÀvs dock mer omfattande studier för att dra nÄgra generella slutsatser dÄ denna studie hade en skev könsfördelning och ett lÄgt antal deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

Research has shown positive correlations between global self-esteem and physical activity, as well as between global self-esteem and school performance. However, research is ambiguous and other variables have shown importance for global self-esteem. This study aims to investigate the correlations between global self-esteem and physical activities, school performance and social participations within high-school students in the northern part of Sweden. The study also investigates gender differences regarding correlations between the variables. The study was conducted using a questionnaire that included Rosenberg Self-Esteem Scale and self-rated physical activity, social participation and grades in Swedish, English and mathematics.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Bakgrund: Ett av de prioriterade omrÄdena inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr att stÀrka hÀlsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har lÀnge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika lÄngt nÀr det gÀller det prevention i form av livsstilsförÀndringar. Dans Àr en mÄngdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehÄller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle dÀrmed kunna ha goda effekter pÄ hÀlsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvÄrdnadsÄtgÀrd genom att belysa vilken effekt dans kan ha pÄ vÀlbefinnande och fysisk funktionsförmÄga.

Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att ungdomar mÄr bÀttre fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att redan i skolorna nÄ ut till eleverna, sÄ att man i tidig Älder kan fÄ ungdomar intresserade av att vara fysiskt aktiva. MÄlet med Àmnet Idrott och hÀlsa Àr att eleverna ska fÄ upp ett intresse för idrott, hÀlsa och rörelse. Den allmÀnna rekommendationen Àr 30 minuter/dagen, mÄttlig intensitet. En skillnad kan ses mellan kvinnor och mÀn nÀr det gÀller fysisk aktivitet och att uppnÄ de olika rekommendationerna.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta Àr att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen gÄr att förhindra genom att göra livsstilsförÀndringar som kostförÀndring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförÀndringar Àr en komplex process som krÀver kunskap och motivation hos patienten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.