BakgrundSjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt tvÄ procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade Àr kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla Äldrar och Ànnu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De frÀmsta symtomen vid fibromyalgi Àr generell och stÀndig vÀrk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression Àr ocksÄ ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. MÄnga personer med fibromyalgi vÀljer att anvÀnda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom dÀr bÄde behandlingen och sjukdomen kan pÄverka och begrÀnsa den drabbade personens vardag. Det finns evidens för att regelbunden fysisk aktivitet eller motion har en lindrande effekt pÄ sjukdomens symptom och cancerbehandlingens biverkningar. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur personer med diagnostiserad cancer upplever sin livskvalitet, fysiska funktion samt om humöret pÄverkas i samband med adjuvant cancerbehandling. Syftet med studien Àr Àven att undersöka dessa patienters möjlighet till trÀning, vad som kan underlÀtta och motivera till trÀning samt vilka svÄrigheter och hinder till trÀning och annan fysisk aktivitet som finns. Metod: Studien Àr en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie av fokusgrupper dÀr cancerdrabbade personer som genomgÄr eller har genomgÄtt adjuvant behandling blivit intervjuade om deras erfarenheter och upplevelser av vardagliga aktiviteter och trÀning. Huvudresultat: De vanligaste upplevelserna som deltagarna uttryckte var: en sorts trötthetskÀnsla, koncentrationssvÄrigheter, nedstÀmdhet, oro samt minskad livskvalitet till följd av bland annat minskad matglÀdje och sjukdomsinsikt. Vanliga hinder som deltagarna upplevde var otillrÀcklig energi, dÄlig motivation eller risken att kÀnna sig obekvÀm i en trÀningsmiljö. Möjligheter och faktorer som underlÀttade till trÀning upplevde deltagarna var fasta rutiner, att tycka om trÀningsformen samt att ha instÀllningen att trÀning underlÀttar vardagen. Slutsats: För att hjÀlpa cancerdrabbade personer i deras tillvaro bör det lÀggas ner mer tid och energi till att motivera personen till en mer positiv vardag. Detta leder dÄ till att denne sjÀlv kan inse vilka möjligheter som finns till fysisk aktivitet och att personen inte bara ser problem som kan kÀnnas övermÀktiga utan istÀllet fokusera pÄ lösningarna till dessa problem..

Studien genomfördes inom ramen för det sjÀlvstÀndiga arbetet i didaktik som Àr relaterat till ÀmnesomrÄde idrott och hÀlsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i Äk 1 och 2 vid tvÄ gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar pÄ ungdomars sjÀlvkÀnsla. Undersökningen omfattade tvÄ enkÀtundersökningar dÀr den ena var baserad pÄ GIH:s frÄgeformulÀr Skola ? idrott ? hÀlsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig Ät mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen anvÀndes Àven SÄdan Àr jag! ? Ungdom, som i studien anvÀndes för att fÄ fram ett resultat vad gÀller elevernas fysiska sjÀlvkÀnsla.

Diabetes typ 2 Ă€r ett globalt vĂ€xande problem. Ökad livslĂ€ngd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förĂ€ndrad kostsammansĂ€ttning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan Ă€r sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom dĂ„ frĂ€mst genom livsstilsförĂ€ndringar med fokus pĂ„ kostomlĂ€ggning och ökad fysisk aktivitet. LivsstilsförĂ€ndringarna kan upplevas som möjligheter men ocksĂ„ som begrĂ€nsningar, varför det Ă€r viktigt att sjuksköterskor visar förstĂ„else och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförĂ€ndringar.

Forskningen visar att introduktion av goda hÀlsosamma vanor för barn i tidig Älder bidrar till en hÀlsosammare livsstil som vuxen.Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hÀlsa med fokus pÄ fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer Àven matrÄd pÄ förskolorna dÀr pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och pÄverka.FörskollÀrarna anser att det Àr viktigt att arbeta hÀlsofrÀmjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

I Sverige berĂ€knas att cirka 400 000-700 000 mĂ€nniskor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 berĂ€knas KOL orsaka vart tredjedödsfall i vĂ€rlden. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebĂ€ratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus pĂ„ social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades pĂ„ vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. EftervĂ€rdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

MÄnga barn och ungdomar har idag en livsstil som innebÀr hög grad av fysisk inaktivitet ochohÀlsosamma matvanor. Denna livsstil har bidragit till att var fjÀrde tioÄring i Sverige Àröverviktig och 3-5% lider av sjukdomen fetma. Fysisk inaktivitet och övervikt kan fÄ allvarligakonsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Det Àr dÀrför av stor vikt att satsa pÄ förebyggandeoch hÀlsofrÀmjande insatser till barn och ungdomar for att skapa och bevara en god livsstil.HÀlsan i Sverige Àr ojÀmnt fördelad och genom att rikta insatser till skolan har man möjlighet attnÄ alla barn och dÀrmed utjÀmna ohÀlsan pÄ lÄng sikt. Tidigare studier visar att skolbaseradeinsatser kan ge goda effekter i det förebyggande arbetet mot övervikt och fysisk inaktivitet.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och Àven bidra till en ökad kÀnnedom om och förstÄelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.Hur pÄverkas de av astman under fysiska aktiviteter pÄ fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslÀrare?Hur upplever de att astman pÄverkar deras fysiska prestation?PÄ vilket sÀtt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingÄr sju grundskoleelever med astma, tvÄ pojkar och fem flickor. Studien utgÄr frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pÄgick i ungefÀr 45 minuter. UtifrÄn det samlade intervjumaterialet formades fem omrÄden.

SAMMANFATTNINGOtillrÀcklig fysisk aktivitet Àr en riskfaktor för en mÀngd olika sjukdomar och ohÀlsotillstÄnd. Att öka den fysiska aktivitetsnivÄn i en befolkning har visat sig vara en av de mest effektiva ÄtgÀrderna för att förbÀttra folkhÀlsan. PrimÀrvÄrden och speciellt distriktssköterskan har en central roll i arbetet med att förÀndra patienters ohÀlsosamma livsstilar. MÄnga sjuksköterskor inom primÀrvÄrden brottas med att kunna ge bra och effektiv rÄdgivning pÄ en mycket begrÀnsad tid. MI Àr en evidensbaserad tillÀmpning av livsstilsrÄdgivning som anvÀnds allt mer för att uppnÄ positiva livsstilsförÀndringar.Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskan med hjÀlp av MI pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa patienten till en ökad fysisk aktivitetsnivÄ.

This study is based on a statistical analysis of fundamental key ratios on the Stockholm Stock Exchange during the period 2004-2012. In total 35 financial ratios of 90 companies were tested, ultimately five ratios remained within the 5% significance level. These ratios were ROA, P/B, Total Yield, EV/EBIT and Operating Margin. A custom made investment model was created based on the purpose to achieve a risk-adjusted excess return. The results in general did not show any significant difference in return between the model's portfolio and index.

The average life expectancy and the proportion of elderly are increasing globally and inSweden, causing challenges for the society. Physical activity has proven to bring a number ofpositive benefits in older people, making the promotion of physical activity an important partof healthy aging attempts. The degree of physical activity in Sweden?s elderly population isgreater than in previous generations, making this group a positive exception from a widerperspective. A cross sectional study was made in order to investigate which motives tophysical activity that was considered most important among people above 60.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstÄ under idrottslektionerna pÄ gymnasieskolan. Jag ville Àven undersöka hur idrottslÀrare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter pÄ idrottslektionerna.För att fÄ information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielÀrare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvÀmlighetsurval.De vanligaste konflikterna pÄ idrottslektionerna var smÄbrÄk, ej deltagande i undervisningen samt brist pÄ respekt för varandra. NÀr det gÀller förebyggande av konflikter ansÄg lÀrarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, anvÀnda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lÀrare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lÀrarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Dagens samhÀllsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil stÀller höga krav pÄ ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte Àr att kartlÀgga om en grupp gymnasieelever har förmÄgan att vÀrdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som lÀst idrott och hÀlsa. Resultatet har tolkats med hjÀlp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad frÄn vid koncentrering och kategorisering anvÀnds hÀr ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det vÀxlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om mÄlen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna vÀrdera fysisk aktivitet.

Bakgrund: För att platsa pÄ arbetsmarknaden mÄste man framförallt vara flexibel, effektiv, stresstÄlig m.m. Kroppen reagerar pÄ orimliga arbetskrav med onormal utmattning, vÀrk, sömnstörningar, nedsatt koncentrations- och arbetsförmÄga. Detta leder till att ett stort antal mÀnniskor Àr sjukskrivna eller behöver rehabilitering för att komma tillbaka i arbetslivet. Fysisk aktivitet anses vara en av lösningar för att förebygga ohÀlsan pÄ arbetsplatsen, minska korttidssjukskrivningar och sjukvÄrdskostnaderna, samt öka produktiviteten pÄ arbetsplatsen.Syfte: Studien syftade till att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och upplevd arbetsförmÄga hos sysselsatta individer, samt identifiera andra möjliga faktorer vilka kan pÄverka arbetsförmÄgan.Metod: EnkÀter delades ut till 200 respondenter. Totalt analyserades 127 enkÀter.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.