Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förÀndring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan Ären 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor.   FrÄgestÀllningar PÄ vilket sÀtt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förÀndrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan mÀn och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-HÀlsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade pÄ enkÀten 2004 dÄ de var 19 Är samt samma grupp sex Är senare dÄ de besvarade enkÀten 2010.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med studien var att undersöka individers positiva upplevelser av fysisk aktivitet pÄ sociala medier. Studien bestod av 32 öppna brev och deltagarna var 32 stycken i Äldrarna 18-65. De öppna breven analyserades med hjÀlp av en latent innehÄllsanalys och fyra teman skapades; ?Inspirerad att leva hÀlsosamt?, ?Motiverad till trÀning?, ?FÄ tips, hjÀlp & vÀgledning? och ?Koppla upp var som helst, nÀr som helst?. Resultatet visade att deltagarna har mÄnga positiva upplevelser av fysisk aktivitet i sociala medier.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

Introduktion: En fysiskt aktiv livsstil Àr förenlig med mÄnga positiva hÀlsoeffekter hos bÄde vuxna och ungdomar. Dessutom Àr upplevelsen av fysisk aktivitet i ungdomsÄren en viktig parameter för en fortsatt fysiskt aktiv livsstil i vuxen Älder. Dock finns en stor grupp ungdomar som inte nÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet. Samtidigt anses ökad delaktighet, tillgÀnglighet och möjligheter till egna val vara viktiga aspekter för att ungdomar ska bli fysiskt aktiva.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka idrotts- och motionsanlÀggningar som ungdomar vill att det satsas pÄ.Metod: Studiens design Àr en tvÀrsnittsstudie, dÀr underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning innehÄllandes 2,404 skolungdomar. EnkÀtunderlaget införskaffades inom projektet ?Ung livsstil? i Stockholms stad.

Smakbas ? Gourmet Grön Àr en webbplats som ska kommunicera den gröna maten och marknadsföra Gourmet Gröns smakbaser. Webbplatsen innehÄller information och bakgrund om smakbaserna, samt hur man jobbar med dem. Det finns Àven en lite annorlunda receptbank dÀr besökaren kan titta pÄ recept.

SyfteIdag Ă€r det fĂ„ barn som nĂ„r upp till de fysiska aktivitetsrekommendationerna och detta Ă€r det huvudsakliga motivet till att studien genomförs. Syftet med denna studie var att undersöka elevers fysiska aktivitet under raster pĂ„ skolor med varierande utformning pĂ„ skolgĂ„rden.MetodFör att besvara syftet valdes en kvantitativ metod med accelerometrar, samt en klassificering av skolgĂ„rdar genom observationer. Även enkĂ€ter har anvĂ€nts som datainsamlingsmetod. Eleverna bar accelerometrar under en dag och data samlades in under tvĂ„ raster. SkolgĂ„rdarna klassificerades utifrĂ„n fyra olika komponenter som definierats som stimulerande komponenter i den tidigare forskningen: tillgĂ€ngligheten av olika faciliteter, lekutrustning/löst material,mĂ„lade markeringar samt tillgĂ€ngligheten och antalet utrymmen.

Följsamheten till lÄngtidsmedicinering uppges ibland endast vara runt 50% för lÀkemedel. Med en bÀttre medicinering skulle samhÀllet kunna besparas stora kostnader och patienten förskonas frÄn sjukdom. En faktor som pÄverkar följsamheten Àr informationen om medicinen till patienten. Ett sÀtt att ange denna information Àr att skriva ut indikationsomrÄde pÄ etiketten. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ofta indikation anges pÄ etikett för medicin mot astma och KOL.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

Orden motivation och motivationsarbete Àr tvÄ ord som hör hemma i skolans vÀrld men Àven utanför skolans vÀggar. De Àr i synnerhet viktiga inom Àmnet idrott och hÀlsa, dÄ mÄnga elever inte deltar i idrottsundervisningen. Det Àr lÀttare att prata om motivation Àn att utföra det praktiskt. Elevers attityd till Àmnet Àr det som Àr grunden till deras deltagande i idrottsundervisningen. Det Àr Àven den instÀllningen som Àr avgörande för om elever fortsÀtter med fysisk aktivitet efter avlutad skolgÄng.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet pÄ tvÄ olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda pÄ hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolÄr sex Àr i skolan och pÄ fritiden, utifrÄn ett genusperspektiv pÄ vardera ort. Urvalsgruppen bestÄr sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolÄr sex, varav 73 pÄ landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet Àr ett omdiskuterat Àmne idag. MÄnga mÀnniskor har idag i allt större utstrÀckning en inaktiv livsstil. SkÀrmbundna aktiviteter sÄsom TV, DVD, dataspel etc.

Syfte och frÄgestÀllningarHuvudsyftet med denna studie Àr att validera enkÀtfrÄgor om fysisk aktivitet frÄn Skola-Idrott-HÀlsa studien med hjÀlp av accelerometern GT3X. Vidare Àr ett syfte att problematisera de bÄda datainsamlingsmetoderna.Hur valid Àr den sjÀlvskattade SIH-enkÀten för vuxna nÀr det gÀller att mÀta fysisk aktivitet?Hur vÀl korrelerar de utvalda frÄgorna frÄn SIH-enkÀten med accelerometern GT3X?MetodStudien Àr genomförd med accelerometer och enkÀt som mÀtmetoder för att mÀta fysisk aktivitet. EnkÀtfrÄgorna Àr utvalda frÄn en enkÀt som anvÀnts till unga vuxna i Skola-Idrott-HÀlsa studien. De 49 deltagarna har fÄtt besvara enkÀten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

En ofullstÀndig eller inaktuell dokumentation av lÀkemedel i Receptregistret och lÀkemedelslistorna kan leda till en sÀmre vetskap om vilka lÀkemedel som Àr aktuella att administrera samt till felmedicinering.Syftet med denna studie Àr att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret pÄ apotek, vÄrdcentralens lÀkemedelslista frÄn ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell lÀkemedelsbehandling.Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstÀmning av journaldata pÄ aktuella lÀkemedelsordinationer frÄn Stensö HÀlsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i lÀkemedelslistorna pÄ hÀlsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i bÄde Receptregistret och lÀkemedelslistorna.Trots att studien Àr begrÀnsad i storlek och att patienterna bara rekryterades frÄn en vÄrdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras lÀkemedelslistor pÄ vÄrdcentral samt Receptregister frÄn apotek. Genom att förbÀttra och göra regelbundna lÀkemedelsavstÀmningar efter Àndringar i patientens lÀkemedelsbehandling, sÄvÀl pÄ apotek som inom sjukvÄrden, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lÀttare för dem att veta vilka lÀkemedel som Àr aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras..