Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hÀlsa i hem, skola och fritidsorganisation.Hur motiverar hem, skola och fritidsorganisation barn till livslÄng fysisk aktivitet och hÀlsa?Hur ser förÀldrar, lÀrare och trÀnare pÄ relationen fysisk aktivitet och hÀlsa?Hur viktigt Àr det enligt vuxna att föregÄ med gott exempel för att barn ska lÀra sig hÀlso- och motionsvanor?Hur upplever förÀldrar, lÀrare och trÀnare motivation genom belöning?Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har totalt intervjuat 18 informanter, fem grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, fem trÀnare och Ätta förÀldrar som alla har en relation till elever i Ärskurs 9 pÄ vald skola. Samtliga intervjuer spelades in med hjÀlp av en diktafon och transkriberades kort dÀrefter.Resultatet visar att förÀldrar, lÀrare och trÀnare motiverar barn till livslÄng fysisk aktivitet och hÀlsa genom att sjÀlva vara en förebild. Barnen tar i stor grad efter sin omgivning gÀllande hÀlso- och motionsvanor, dÀr förÀldrarna ses som barnens viktigaste förebild.

Kroppsuppfattning handlar om hur man ser pÄ sin kropp till exempel utifrÄn vikt, proportioner och omfÄng. Forskningen pÄ mÀn har visat att de oftast Àr ute efter att bli mer muskulösa. Fysisk aktivitet har visat sig bidra med positiva effekter hos personer med negativ kroppsuppfattning. Syfte: Att undersöka om det finns nÄgot samband mellan norrbottniska mÀns kroppsuppfattning och deras fysiska aktivitetsnivÄ. Metod: Studiedeltagarna omfattades av 52 stycken mÀn i Äldrarna 18-23.

Syfte: Syftet Àr att undersöka validiteten gÀllande hur vÀl accelerometern klassificerar mÀtningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i Äldrarna 3-5 Är inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjÀlp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade pÄ sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jÀmföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, lÄg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skÀrningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Engström, M. HÀlsopromotion i öppenvÄrden. En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att frÀmja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvÄrdnad 10p. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som anvÀnds i öppenvÄrden för att frÀmja fysisk aktivitet och om dessa har nÄgon lÄngvarig effekt.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom omrÄdet mat och hÀlsa har en lÄng tradition. DÀremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister Àr nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade sÄsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger pÄ konceptet mat och hÀlsa. FolkhÀlsa har diskuterats mycket senaste Ären dÄ vÀlfÀrdsjukdomar Àr ett vÀxande problem.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om golf Àr en fysisk aktivitet som kan bidra till bÀttre hÀlsa hos Àldre och kunna ordineras av lÀkare som fysisk aktivitet pÄ recept vid Äldersrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar. De frÄgestÀllningar som besvarades var om det förelÄg nÄgon skillnad i upplevd hÀlsa, levnadsvanor och faktisk hÀlsa mellan Àldre kvinnor som spelar golf och Àldre icke golfande kvinnor.MetodI studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 Är och Àldre.Golfarna togs fram genom slumpmÀssigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms lÀn. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frÄgeformulÀr med frÄgor om subjektiv hÀlsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. DÀrefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmÀtning, registrering av vikt och lÀngd pÄ undersökningsdeltagarna.ResultatDet framkom ingen skillnad mellan de bÄda grupperna i deras upplevda totala hÀlsa.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vÄr hÀlsa Àr vÀl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel pÄ fysiologiska effekter Àr en effektivare syreupptagningsförmÄga dÄ ventilationen blir mer effektiv. HjÀrtat vÀxer och blir starkare vilket resulterar i att hjÀrtat kan pumpa ut en större mÀngd blod vid varje sammandragning. PÄ sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar hÄller pÄ att fÄ förödande konsekvenser för folkhÀlsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten Àr för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsÀtter andÄ statusen av Àmnet Idrott och hÀlsa att vara lÄg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbÀttra hÀlsan hos eleverna. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i Ärskurs 2 pÄ en gymnasieskola i SkÄne.Resultatet visar att 74% av eleverna Àgnar sig Ät motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra pÄ sig och lika mÄnga var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta Àr att mÄnga elever tycker om att röra pÄ sig men för att alla ska bli nÄdda Àr skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Bakgrund/Syfte: Ett av FolkhÀlsoinstitutets 11 mÄlomrÄden Àr fysisk aktivitet, mÄlomrÄdet innefattar att frÀmja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete Àr att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med sÀrskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande metod för barn och ungdomar med sÀrskilda behov.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och 6 intervjuer genomfördes pÄ olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att undersöka vilket synsÀtt pedagoger och elever har pÄ den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gÀllande elevernas koncentrationsförmÄga, kunskapsutveckling, rörelseförmÄga samt hur miljön Àr utformad för att frÀmja tillgÄng till elevers fysiska aktivitet i förhÄllande till ett genusperspektiv. För att kunna besvara ovanstÄende forskningsfrÄgor har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bÄde pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frÄgor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet. Resultatet visar att bÄde eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet Àr betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lÀgga upp ett arbete i verksamheten dÀr den fysiska aktiviteten synliggörs.

SAMMANFATTNING-Vi höll pÄ att skratta jÀrnet nÀr vi höll pÄ med den fysiska aktiviteten pÄ engelskan tidigare idag. Detta poÀngterades av Maria som var en av de Ätta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör Àven vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt besvara vÄra frÄgestÀllningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, dÄ vÄrt mÄl var att kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt.

Syfte: Syftet med denna studie var att jÀmföra barn som lider av fetma och normalviktiga barns fysiska aktivitet mÀtt med cpm, AEE och TEE samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan normalviktiga och obesa barn angÄende hur nÀra barnens totala energiförbrukning lÄg i förhÄllande till NNR:s rekommenderade energiintag. Syftet var Àven att undersöka hur mycket tid som barnen spenderade i stillasittande, lÄg samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet samt att undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar avseende fysisk aktivitet. Metod: 25 normalviktiga barn och 25 obesa barn i Äldrarna sju till 17 Är fick bÀra ActicalTM accelerometer i tvÄ till fyra dagar runt sin fotled. FrÄn barnens journaler hÀmtades data och utifrÄn denna berÀknades barnens fysiska och totala energiförbrukning per kilo kroppsvikt. Accelerometerns rÄdata (counts) insamlades och med hjÀlp av ett dataprogram berÀknades counts per minut. För att berÀkna tid i stillasittande, lÄgintensiv samt moderat till högintensiv fysisk aktivitet anvÀndes cut off points framtagna av Heil (2006). Resultat: Det fanns en skillnad mellan grupperna avseende bÄde total energiförbrukning (Z= -3,444, p= ,001) och aktivitetsrelaterad energiförbrukning, men skillnaden i aktivitetsrelaterad energiförbrukning var inte statistiskt signifikant (t= 1,796 p=,079).

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är definierar begreppet hÀlsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hÀlsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Samtliga idrottslÀrare arbetar inom samma kommun pÄ tvÄ olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet Àr att idrottslÀrarna var eniga om att de genom sin undervisning i hÀlsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. DÄ samtliga arbetar i skolans tidigare Är menar de att den fysiska aktiviteten Àr den frÀmsta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, att eleverna fÄr rörelseglÀdje och tycker det Àr roligt med fysisk aktivitet samt att de fÄr kroppskÀnnedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. Att eleverna fÄr lÀra sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hÀlsa, men ocksÄ att kÀnna sig delaktig och kÀnna att man Àr en i sammanhanget. Ett livslÄngt lÀrande om hÀlsa var de flesta idrottslÀrarna medvetna om att ge sina elever.