Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa har under senare Ären studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstÄnd och mÄnga rapporter stöder att motion Àr bra för mÀnniskan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dÄlig motion Àr vardag för mÄnga. Folk verkar bli ohÀlsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hÀlsosammare livsstil. Det finns ett samband med trÀning och bÀttre hÀlsa och förmÄga .

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anstÀllda vid olika institutioner pÄ Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig Ät mellan hög- och lÄgutbildade. Metod: En enkÀtundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var mÀn. MedelÄldern för svarsdeltagarna var 47,6 Är (variationsvidd 27-69 Är). Insamlingen av data skedde pÄ fyra olika institutioner (HÀlso- och vÄrdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och SamhÀllsvetenskap) pÄ Linnéuniversitetet i Kalmar.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i Äk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte.FrÄgestÀllningar:1. Hur stor andel elever Àr regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva pÄ fritiden i Ärskurs 9?2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i Ärskurs 9 gÀllande mÀngd och val av fysisk aktivitet pÄ fritiden?3.

I hÀlsoprofessionen Àr beteendeförÀndringar gÀllande fysisk aktivitet och kost centralt. Self-Determination Theory Àr en motivationsteori som i forskning anvÀnts för att undersöka motivation till fysisk aktivitet. Det finns dÀremot mindre litteratur som kopplar teorin till hÀlsosamma kostvanor. Studiens syfte Àr att kartlÀgga och jÀmföra motivation och mÄlsÀttning till hÀlsosamma kostvanor hos en grupp studenter. Studien avser kartlÀgga samband mellan fysisk aktivitetsnivÄ, motivation och mÄlsÀttning samt jÀmföra könsskillnader.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Enligt Lpo 94 ska skolan erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄr undersökning var att försöka förstÄ lÀrarnas instÀllning till rörelse och hur de förhÄller sig till rörelse i skolans vardag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer av fem lÀrare pÄ en grundskola med daglig fysisk aktivitet i form av en lektion som benÀmns rörelse. Vi har Àven genomfört ett frÄgeformulÀr för att försöka fÄ en mer övergripande bild pÄ lÀrarnas instÀllningar till rörelse. VÄrt resultat visade att det fanns olika instÀllningar bland lÀrarna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om pÄverkbara och icke pÄverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, frÀmjar eller begrÀnsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans Ärskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.? Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?? Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?? Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna?Metod:Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare pÄ fem grundskolor med Ärskurs 6-9, och en bitrÀdande skolchef i en kommun i Stockholms lÀn. Intervjuerna var baserade pÄ ovan stÀllda frÄgor samt pÄ tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet pÄ elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick frÄn en fenomenologisk ansats med respondenternas berÀttelser som kÀllmaterial, berÀttelser om hur skolledare pÄ skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet.Resultat:Den fysiska miljön i och runt skolan pÄvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Regelbunden daglig trÀning med mÄttlig anstrÀngning minskar risken för Äterinsjuknande, mildrar symtom, ger bÀttre fysisk prestationsförmÄga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivÄ tvÄ Är efter genomgÄngen hjÀrtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sÀndes en enkÀtundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens pÄ 86% uppnÄddes, dÀrav 16 kvinnor och 27 mÀn.

AnvÀndningsomrÄde pÄ recept ska underlÀtta sÀkerhetskontroll pÄ apotek och att informera patienten. Informationen kan ocksÄ tÀnkas leda till bÀttre följsamhet, nÄgot som Àr vÀsentligt, dÄ studier visat att endast hÀlften av patienterna Àr följsamma till lÀkarens ordination vid lÄngtidsmedicinering. Syfte: Avsikten med denna undersökning var att se hur stor andel av recepten pÄ neuroleptika som hade anvÀndningsomrÄde angivet i doseringstexten och om möjligt relatera denna andel till patientens kön och Älder samt preparatet. Material och metod: Uppgifter om alla recept som expedierades pÄ neuroleptika med ATC koden N05A under oktober mÄnad 2007 hÀmtades frÄn Apotekets transaktionsdatabas. Data som inhÀmtades var expeditionsdatum, patientens kön, födelseÄr, ATC-kod, varunamn, beredningsform, styrka, förpackningsstorlek och doseringstext.

Att som barn fÄ goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv Àven i vuxen Älder. Detta i sin tur kan bidra till ett vÀlmÄende liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och dÀrmed Àr raster tillfÀllen dÄ de kan fÄ möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet Àr mÄnga elever inaktiva mer Àn 50 % av rasten. Anledningarna till varför de Àr inaktiva kan vara mÄnga.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken pÄverkan har den fysiska skolmiljön, och pÄ vilket sÀtt har miljön anpassats?? Vilka begrÀnsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna sjÀlva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lÀrare pÄ begrÀnsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmÀrgsbrÄck, alla pojkar (14-17 Är), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lÀrare varav tvÄ mÀn och en kvinna (30-51 Är). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter lÄnga. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn tvÄ olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslÀngd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för Àldre personer nÀr det gÀller att behÄlla sin hÀlsa. Det fanns ett flertal barriÀrer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjÀnstpersonalens uppfattning om Àldres personers barriÀrer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjÀnsten.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om pedagoger kÀnner till Àndringen i skollagen Är 2003, som innebÀr att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna lever upp till detta mÄl och hur de i sÄ fall anvÀnder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till lÀroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi nÄgra skillnader eller likheter mellan tvÄ kommuner, Eksjö och Hjo?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, frÄn förskoleklass och upp till Ärskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar pÄ att pedagoger i bÄda kommunerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla kÀnner till Àndringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de lÀngre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.