Bakgrund: Allt fler företag vÀljer att pÄ ett eller annat sÀtt involvera hÀlsa i arbetet genom olika typer av hÀlsofrÀmjande insatser för att bland annat minska sjukfrÄnvaron. Det hÀlsofrÀmjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hÀlsorelaterade beteenden och en god hÀlsa för mÀnniskor i arbete. Genom att fler företag vÀljer att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur individer upplever trÀning pÄ arbetstid som inkrÀktande pÄ dennes privata sfÀr. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vÀgledning i sitt arbete med trÀning pÄ arbetstid.Metod: Studien har framstÀllts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunÀgt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, dÀr den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att sÄ lÀnge individer upplever att de kan pÄverka sin situation Àr deras privata sfÀr inte hotad.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet i den hÀr studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid kÀnd, okÀnd och ovÀntad arbetstid samt i förhÄllande till mentala fÀrdigheter. För att uppnÄ syftet undersöktes följande frÄgor. Hur pÄverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid kÀnd, okÀnd och ovÀntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala fÀrdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna?Metod: Avsikten Àr att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthÄllighetstrÀnade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) mÀn med en medelÄlder pÄ 37 Är (±3,8SD).

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundÀr progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS Àr gÄng-, koordination- och balanssvÄrigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer Àr mindre fysiskt aktiva Àn friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av trÀning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod dÀr fem personer (5 kvinnor, medelÄlder 61 Är) med MS intervjuades om deras upplevelser av trÀning med öppna frÄgor.

SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut pĂ„ promenad i naturmiljö tvĂ„ gĂ„nger i veckan i fem veckor.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivÄ och hur de registrerar aktivitetsnivÄ med hjÀlp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHOŽs (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design dÀr 26 försökspersoner, tvÄ mÀn och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara pÄ en enkÀt och dÀrefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansÄg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla deltagare utom en ansÄg sig komma upp till ACSMŽs rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av mÄttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHOŽs rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivÄ. Sextiofem procent kom inte upp i ACSMŽs rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivÄ.Konklusion: Studenterna hade en lÄg fysisk aktivitetsnivÄ utifrÄn ACSMŽs rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivÄ. Det krÀvs dock mer omfattande studier för att dra nÄgra generella slutsatser dÄ denna studie hade en skev könsfördelning och ett lÄgt antal deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka och följa upp utvalda hÀlsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad vÄren 2008. FrÄgestÀllningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda sjÀlsliga hÀlsan ut vid de tre mÀttillfÀllena och hur Àr den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nÀtverk?3.

I denna uppsats behandlar vi Àmnet idrott och hÀlsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv med fokus pÄ rörelsehinder. IdrottsÀmnet kan för rörelsehindrade elever vara problematiskt eftersom kroppen och dess rörelser har en central roll i undervisningen. DÀremot finns det en ambition att alla elever ska vara inkluderade och det Àr skolans uppgift att skapa pedagogiska miljöer dÀr alla kan delta utifrÄn sina egna förutsÀttningar.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka fyra idrottslÀrares uppfattningar om inkludering av rörelsehindrade elever i idrottsundervisningen. För att ta reda pÄ detta utgick vi frÄn en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som metod. Vi genomförde fyra intervjuer med idrottslÀrare som har olika erfarenhet av rörelsehinder.

Rehabiliteringen av traumatiskt ryggmĂ€rgsskadade har gĂ„tt frĂ„n att förlĂ€nga levnadslĂ€ngden till att förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ livet. Livskvalitet har kommit att bli en nyckelfaktor vid utvĂ€rdering av rehabilitering. Fysisk aktivitet har visat sig kunna förbĂ€ttrat livskvaliteten hos andra grupper med kroniska sjukdommar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka sjukgymnastiska interventioner som kan pĂ„verka livskvaliteten för individer som drabbats av traumatisk ryggmĂ€rgsskada. Åtta artiklar granskades och sju poĂ€ngsattes enligt PEDro Scale.

Bakgrund: Senare Ärs forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvÀrvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhÀlle har god kunskap om hur de upprÀtthÄller en bra livsstil. Men trots detta sÄ fortsÀtter mÀnniskor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet pÄ recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjÀlp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Syfte:Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvÄrd och hur de upplevde sin livskvalitet utifrÄn utförda egenvÄrdsÄtgÀrder.Metod:Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes pÄ en vÄrdcentral dÀr nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick sjÀlva avgöra deltagande genom att kontakta vÄrdcentralen. Data strukturerades med en innehÄllsanalys.Resultat:Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvÄrd, upplevelse av livskvalitet, egenvÄrdsÄtgÀrder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvÄrdsÄtgÀrderna var frÀmst kost och fysisk aktivitet men Àven fotvÄrd, synundersökningar, stresshantering, blodsockermÀtning, hÄlla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.

Arbetstid Àr en frÄga som alltid varit omdebatterad, och som det hÀnt mycket med genom Ären i mÄnga avseenden. I svensk rÀtt har arbetstid reglerats i mÄnga olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag Àr det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrÄgorna, men som i mÄnga arbetsrÀttsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges intrÀde i EU 1995 gÄr det dock inte att frÄngÄ de EG-direktiv om arbetstid som rÄdet utfÀrdat. Det har förÀndrat den svenska arbetstidsregleringen dÄ arbetstidslagen har fÄtt Àndrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskrÀnkts, dÄ EG har satt miniminivÄer för vissa regler genom direktiv.     EG-rÀtt, svensk rÀtt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrÄgor, men desto nÀrmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Lekplatser, förskolegĂ„rdar och skolgĂ„rdar Ă€r nĂ„gra av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn Ă€r beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt frĂ€mjar deras hĂ€lsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehĂ„ll, kuperad terrĂ€ng och vĂ€xlighet. Den ska ocksĂ„ locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spĂ€nnande, utmanande och vĂ€cka barns nyfikenhet, upptĂ€ckarglĂ€dje och entusiasm. ÄndĂ„ Ă€r mĂ„nga utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfĂ€lliga ur flera synpunkter.

American Collage of Rheumatology definierade 1990 fibromyalgi som en lÄngvarig multifokal muskuloskeletal smÀrta. SmÀrtan ska vara kombinerad med en generell allodyni eller hyperalgesi och patienten ska uppvisa smÀrta vid minst 11 av 18 triggerpunkter. Fysisk trÀning i form av styrketrÀning och aerob trÀning har visat positiva effekter för patienter med fibromyalgi. Syftet med denna studie var att granska effekterna av fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandling vid fibromyalgi. Studien Àr en litteraturöversikt med granskning och bedömning av RCT studier som avhandlar fysisk trÀning som sjukgymnastisk behandlingsform för patienter med fibromyalgi.