I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Rapporter pekar pÄ att ungdomar rör sig allt mindre och dÀrmed ökar i vikt. Vi vill dÀrför med denna uppsats ta reda pÄ vad elever i Ärskurs sex har för instÀllning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vad gör de pÄ fritiden? Hur ser de pÄ skolidrotten? KÀnner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna Àr aktiva Àven pÄ fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till Àmnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. DÀrefter genomförde vi en enkÀt bland 12-Äringar för att fÄ en verklig bild av situationen.

Bakgrund: Förekomsten av obesitas bland barn och ungdomar har under de senaste tio Ären ökat drastiskt och fortsÀtter att öka. Trots rekommendationer frÄn WHO har schemalagd fysisk aktivitet (FA) under skoltid minskats, Àven i hemmet har det stillasittande beteendet ökat allteftersom elektronisk utrustning anvÀnds mer. Barn och ungdomars deltagande i fysiska aktiviter pÄ fritiden har minskat och gett plats Ät ?screen-time?. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteratursammanstÀllning undersöka vilka effekter FA, diet, beteendeterapi och stillasittande beteende har, samt vilka orsaker som finns till obesitas hos barn och ungdomar.Metod: Datainsamling via artikelsök i databaser.

I vÄrt samhÀlle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hÀlsa. Massmedia har starka influenser pÄ denna kroppsdiskurs, dÄ det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre Àr dess vÀrde. Den hÀr studien syftar till att kartlÀgga och jÀmföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhÀllets kroppsnormer hos flickor pÄ tvÄ kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvÀrsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk trÀning respektive skönhet och mode.

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjÀlper vid psykiska tillstÄnd. Flera behandlingar Àr etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nÄtt ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utstrÀckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige anvÀnder sig av. Syftet var ocksÄ att fÄ en bild av hur sjukgymnaster upplever att de anvÀnds som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkÀt skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Studiens syfte var att undersöka om ungdomar i övre tonÄren Àr eller har varit aktiva inom föreningsidrott, vad som motiverade deras deltagande, samt om de utför fysisk aktivitet efter de slutat med föreningsidrotten. Metoden som anvÀndes var kvantitativ och kvalitativ i form utav enkÀter. Urvalet bestod av ungdomar i Äldrarna 15 till 19 Är i norra Sverige, totalt deltog 36 personer. Datan analyserades dels via dataprogrammet Graphpad Prism, dels genom kvalitativ manifest innehÄllsanalys, dÀr de fem kategorierna hÀlsa, glÀdje, gemenskap, intresse och hinder kunde utlÀsas. Studien visade att motivationen till att ungdomar Àr aktiva inom föreningsidrott baseras pÄ de fem kategorierna, samt att majoriteten av deltagarna regelbundet utför nÄgon fysisk aktivitet, trots att de inte lÀngre Àr aktiva inom föreningsidrotten..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i den svenska grundskolan ser pÄ sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. UtifrÄn syftet med uppsatsen Àr frÄgestÀllningarna följande:1. Hur ser nÄgra lÀrare pÄ sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser nÄgra lÀrare pÄ sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Vetskapen om att hjÀrtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjÀrtskyddande livsstil gör omrÄdet mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angÄende livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjÀrtinfarkt med fokus pÄ fysisk aktivitet, stresspÄverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: EnkÀtutskick gjordes till tvÄ patientgrupper, som haft hjÀrtinfarkt för 2-4 mÄnader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 Är sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: KunskapsmÀssigt framgick det att bÄda grupperna hade överlÀgset bÀst kunskaper gÀllande rökning och stress. Störst osÀkerhet rÄdde inom omrÄdet frukt/grönsaker. Efter tvÄ Är sÄg man att samtliga omrÄden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjÀrtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga omrÄden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant frÄn de övriga.

Idagens samhÀlle Àr det mÄnga som Àr inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (StÄhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist pÄ kunskap. PÄ grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det nÄgot som motiverar mÀnniskor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en trÀningsbroschyr svaret. En trÀningsbroschyr som har en text som de flesta mÀnniskor ska förstÄ, med fÀrg som lockar till lÀsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du Àn befinner dig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Tobaksrökning Àr ett allvarligt hot mot en god folkhÀlsa i det vÀsterlÀndska samhÀllet. GÀllande tobakssnusning Àr forskningen dock inte enig. VÀrldshÀlsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnÄ tobaksrökfrihet bland deras anstÀllda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjÀnstemÀn i tre kommuner i VÀstmanlands lÀn som har pÄbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att kartlÀgga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i StockholmsomrÄdet.Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan?Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan?Hur mÄnga elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan?Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jÀmfört med SIH 2001 undersökningen? MetodMetoden som anvÀnds i denna studie var en kvantitativ enkÀtundersökning som utförts pÄ sju skolor i StockholmsomrÄdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna pÄ skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall pÄ 14 elever sÄ blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar. ResultatResultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i nÄgon form av föreningsidrott.

I tidigare studier har det uppmÀrksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard pÄ allmÀnna platser. Det har Àven visats att skateboardparker verkar frÀmja skateboardutövandet. Denna studie syftar dÀrmed till att kartlÀgga hinder och förutsÀttningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker pÄverkar den fysiska aktiviteten. Det Àr Àven av intresse att studera hur de sociala faktorerna pÄverkar skateboardutövande dÄ tidigare forskning tyder pÄ att det Àr ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod anvÀnder sig studien av en kvalitativ design.

Syftet med arbetet Àr att studera flickors och pojkars lek, fri frÄn pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola med en kvalitativ metod, dÀr barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de anvÀnder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till Àr att flickor anvÀnder kroppen och fysisk aktivitet mindre mÄngfacetterat Àn pojkarna.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.