I dag Àr 83 procent av alla 1-5-Äringar inskrivna pÄ förskolan. I lÀroplanen stÄr det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vÀgleda barnen. Barn behöver röra mycket pÄ sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klÀttra. Forskning visar att barn pÄ förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda pÄ utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör pÄ sig mer, dock verkar det inte spela nÄgon roll om det Àr förskolans egen gÄrd eller i naturen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthÄllas under lÀngre tid Àn ett Är hos motionÀrer som tidigare genomgÄtt beteendeförÀndring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. FrÄgestÀllningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förÀndrats?? Vilka strategier för vidmakthÄllande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthÄllande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krÀvs för att vidmakthÄlla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrÄn studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lÀmpade. Fem motionÀrer, vilka samtliga vidmakthÄllit regelbunden fysisk aktivitet lÀngre Àn ett Är, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Fysisk aktivitet har positiv effekt pÄ den sjÀlvskattade hÀlsan, dÀr motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hÀlsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och motivation samt skattad hÀlsa och antalet trÀningstillfÀllen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och hinder till trÀning samt kÀnsla inför, under och efter trÀningspass. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett gym i vÀstra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkÀten.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Multipel Skleros (MS) Àr en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom Àr optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsÀttningar och smÀrtproblematik. Fatigue Àr ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan Àven behandlas med exempelvis trÀning. Flertalet studier visar pÄ att trÀning kan minska fatigue.

Bakgrund. Fysisk aktivitet pÄ recept- FaRŸ kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden anvÀnds Àr dock begrÀnsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan bÄde frÀmja hÀlsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstÄnd samt bromsa Äldrandet. Trots det vÀljer mÄnga att vara fysiskt inaktiva och idag Àr fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i vÀrlden, och Àr en hög riskfaktor vid hjÀrt-kÀrlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att anvÀnda metoden FaRŸ kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning pÄ att FaRŸ Àr en underutnyttjad metod.

 Flera forskningsstudier visar att barn och ungdomar i dagens samhÀlle inte Àr tillrÀckligt fysisk aktiva. Detta pÄverkar Àven elevers motivation för Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen var att, genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med omotiverade elever och hur de motiverar dem till att bli och förstÄ vikten av att vara fysiskt aktiva. Fem utbildade idrottslÀrare, alla verksamma i grundskolans senare Är, intervjuades för att fÄ insikt i deras arbete mot dessa mÄl.Undersökningen visar att lÀrarna upplever att de inte har de resurser i form av tid och hjÀlp av specialpedagoger som kan behövas för att fÄ alla elever motiverade till att delta eller för att fÄ dem att förstÄ vikten av fysisk aktivitet i ett livslÄngt perspektiv. LÀrarna menar att den största anledningen till att elever Àr omotiverade till Àmnet Àr bristande sjÀlvkÀnsla och rÀdsla att misslyckas. Undersökningen visar Àven att elevernas inflytande pÄ lektionsinnehÄll Àr bristfÀlligt.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att undersöka hur det Àr att leva med IBS. Om och i sÄ fall hur livskvaliteten pÄverkas hos unga kvinnor ur ett hÀlsoperspektiv samt att utforska instÀllningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 ÄrsÄldern diagnostiserade med IBS och i sÄ fallpÄ vilket sÀtt ur ett hÀlsoperspektiv?Vilken Àr de IBS-diagnostiserade kvinnornas instÀllning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelÄlder pÄ 25 Är och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 Är har under intervju besvarat frÄgor om hur IBS pÄverkar deras livskvalitet samt deras instÀllning till fysisk aktivitet.

Bakgrund: MÄnga individer kÀnner inte hög livskvalitet och hÀlsa, och dÀr av ett missnöje med sitt vÀlbefinnande. Livskvalitet och hÀlsan pÄverkas av att individer inte kÀnner nÄgot inflytande i samhÀllet och upplever brist pÄ delaktighet och tillgÀnglighet. MÄnga studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som tvÄ faktorer pÄ ökad livskvaliteten och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening pÄverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohÀlsa. Metod: Metoden som anvÀnds i studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 11 vetenskapliga artiklar bÄde av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som anvÀndes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det Àr tre teman svarar pÄ syftet och det Àr ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hÀlsan, det frÀmjar bÄde den fysiska hÀlsan men framförallt den psykiska hÀlsan.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka den fysiska aktivitetens betydelser och effekter, samt hur pedagogerna arbetar med den i skolan. Detta har jag gjort dels för att fysisk aktivitet alltid har legat mig varmt om hjÀrtat och för att det Àr en viktig del av mitt framtida yrke och dÀrmed ville jag skaffa mig sÄ mycket kunskap som möjligt inom det omrÄde. Studien undersöker hur den fysiska aktiviteten kan frÀmja barn i skolan och vad uteslutning av den fysiska aktiviteten kan leda till dels för det Àr sÄ att genom positiva upplevelser genom situationsanpassade fysiska aktiviteter kan vi hjÀlpa barn att utvecklas. En skola med bristfÀllig verksamhet inom den fysiska aktiviteten kan leda till att barn utvecklar bland annat inlÀrningssvÄrigheter. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor var kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma fritidspedagoger pÄ tvÄ skolor, tre fritidspedagoger pÄ vardera skola.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser Àven problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillÀmpningar i yngre och Àldre Äldrar. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem lÀrare intervjuats, samtliga frÄn sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gÀllande elever med funktionsnedsÀttning, men delgav Àven att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel för eleverna, vilket ansÄgs i mÄnga fall pÄverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansÄg samtliga lÀrare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förstÄelse för att alla fungerar olika..

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan nÄgra utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) pÄ hÀlso- och vÄrdcentraler i Sverige.Metod: En enkÀtundersökning genomfördes pÄ 37 icke-privata hÀlso- och vÄrdcentraler i Malmö, Stockholm och UmeÄ. Totalt 241 enkÀter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrÀtt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkÀtfrÄgor, var: förskrivarens kön, Älder, befattning, landstingstillhörighet, anvÀndning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvÄrdsaktör, FaR-ansvarig, hÀnvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstÄnd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkÀt distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkÀt anvÀndes pÄ ett par hÀlso- och vÄrdcentraler. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen analyserades med chitvÄtest och binÀr logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gÄnger högre hos personal som visste vart de kunde hÀnvisa patienter med FaR-ordination i jÀmförelse med dem som inte visste vart hÀnvisning kunde ske.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för varför anstÀllda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus pÄ anvÀndandet av sociala medier. InternetanvÀndandet har blivit en stor del av mÄnga mÀnniskors liv och anvÀnds i bÄde privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing Àr ett vanligt begrepp nÀr man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebÀr att anstÀllda surfar pÄ icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville fÄ en förstÄelse varför mÀnniskor gör det. Vi utformade dÀrför fyra frÄgestÀllningar om det: Vad Àr syftet med anvÀndandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anstÀllda pÄ sociala medier under arbetstid? Vad Àr instÀllningen till privatsurfandet pÄ sociala medier under arbetstid? Smyger de anstÀllda nÀr de privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört Ätta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, bÄde i den offentliga och privata sektorn.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebĂ€r en risk för det fysiska, sociala och mentala vĂ€lbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har vĂ€sentligt sĂ€mre levnadsvillkor Ă€n befolkningen i övrigt, dĂ„ funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom Ă€r betydligt vanligare och den förvĂ€ntade livslĂ€ngden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hĂ€lsofrĂ€mjande roll ett ansvar för att bĂ„de initiera Ă„tgĂ€rder och stödja de svaga gruppernas hĂ€lsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hĂ€lsa Ă€r i dag vĂ€lkĂ€nd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet pĂ„ recept.