Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur lärare och elever på gymnasiet resonerar kring lyrikanvändning på gymnasiet. Två lärare och fyra elever har intervjuats, och resultatet av författarens tolkningar av intervjusvaren är att en framgångsrik lyrikundervisning bygger på lärarens engagemang och på varierande undervisningsmetoder. Lärarnas olika tolkningar av styrdokumenten medför också att de väljer att fokusera på olika saker i sin undervisning. Det förefaller emellertid inte vara så att eleverna anser att de kan ha någon speciell nytta av lyrikundervisningen i framtiden..

I föreliggande arbete redovisas ett försök med arbetssättet Storyline i franskundervisning på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur elevernas utrymme och förmåga att uttrycka sig muntligt utvecklas när man använder ovannämnda arbetssätt. Under fem veckor fick 19 gymnasieelever arbeta i grupper och tillverka varsin person som de sedan skrev olika texter kring och presenterade för varandra. Den inledande undersökningen visar att eleverna anser att de talar för lite franska på lektionerna. I utvärderingen efter försöksperioden är eleverna övervägande positiva till arbetssättet, men de anser inte att Storyline är bra för att träna den muntliga förmågan.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..

AbstractStudiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet.Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Undersökningens syfte har varit att ta del av likheter och skillnader i gymnasieelevers uppfattningar om Matematikvägen, utifrån frågeställningen ?Vilka upplevelser har eleverna av Matematikvägen??. Metoden för undersökningen har varit intervju.Matematikvägen är ett grepp att möta elever med ett stort matematikintresse inför och på gymnasiet. Detta görs genom att eleverna får möjlighet att läsa ungefär halva gymnasiets Matematik A redan under sista terminen på grundskolan. Eleverna ligger på så sätt en termin före de som läser matematiken på normal fart vilket innebär att de det sista året på gymnasiet kan välja att läsa linjär algebra på högskolan.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Simkunnighet är ett kursmål i ämnet Idrott och hälsa som alla elever förväntas uppnå i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsämnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning idrottslärare på gymnasiet använder sig av simundervisning, även om simkunnighet inte är ett kursmål. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lära sig simma på gymnasiet samt en undersökning om lärare anser att simkunnighet bör vara ett kursmål även på gymnasienivå.Metoden som användes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielärare i Idrott och hälsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslärarna använder sig av simundervisning på gymnasiet trots att det inte är ett explicit kursmål.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur.