Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 6 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Detta är för många kvinnor lika med döden. Teorierna kring orsaken till sjukdomen är många men få vetenskapligt bekräftade. För de kvinnor som chockartat får beskedet om bröstcancer spelar vårdpersonalens stödjande funktion en viktig roll. Syfte var att belysa behovet av stöd och vårdpersonalens stödjande funktion till bröstcancerdrabbade kvinnor och hennes närstående under kvinnans sjukdomsperiod.

Syftet med den här undersökningen är att se om elevernas förmåga att visualisera en fysikuppgift kan hjälpa dem till en högre förståelse. Då benämningen visualisera används åsyftas att eleverna utifrån en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar på ett papper. Det är även viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjälpa eleverna till ökad förståelse och i så fall på vilket sätt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bättre förståelse av ämnet fysik hos framtida elever.För att söka svar på frågeställningarna ansågs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frågeställning är hypotetiskt deduktiv, då en passande hypotes till denna frågeställning fanns.

Syfte- Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa forskning som utvärderar effekten av excentrisk träning samt jämföra excentrisk träning med alternativ behandling på smärta och funktion vid kronisk patellar tendinopati.Frågeställningar1. Vilken evidens finns idag för att excentrisk träning minskar smärta och förbättrar funktion hos personer med patellar tendinopati?2. Vilken evidens finns idag för att excentrisk träning är mer effektiv gällande smärta och funktion jämfört med andra behandlingsstrategier hos personer med patellar tendinopati?MetodSökning av litteratur gjordes i PubMed, Web of Science, Cinahl och AMED.

I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ?laborationer?. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill säga hur lärare och elever ser på användandet av cybersvenska i det skrivande som försiggår i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationsspråk som ofta används i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget är insamlat genom intervjuer med tre lärare med olika ämneskompetens samt fyra elever, två i år 6 och två i år 9, på en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men också för att se vilka spår av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att både lärare och elevers syn på cybersvenska i skolan är varierande beroende på den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten både kort- och långsiktigt gällande smärta och funktion vid bålstabiliserande träning jämfört med annan intervention hos patienter med subakut eller långvarig smärta samt att undersöka kvalitén på inkluderade studier.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie vilken är en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades från de inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan påstås ha varit begränsandeför möjligheterna att tillämpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrågeställningarna till logistikledning, analys av tjänstegrenar samt materielsystemsstandard och användbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitärteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie där operationen Iraqi Freedom diskuteras..

Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av.

Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

Elever på gymnasiet har ibland problem att förstå abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjälpmedel skulle underlätta förståelsen. Det finns också ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för målgruppen, fått testa. Gruppen har också fått föreslå förbättringar.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spännande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att såväl tensoralgebra som spinoralgebraingår i den som delalgebror. Detta innebär att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlänkande teori med vilken eleverskulle kunna få en mer syntetiserad förståelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgängligt för gymnasieelever framställdesdet på ett humoristiskt vis, med en familjär ton, mycket oliktraditionella läromedel. Denna framställning testades på ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

I gymnasieskolans kursplan för fysik är ett av målen att eleverna ska delta i planering och genomförande av enkla experiment. Eleverna ska introduceras i ett naturvetenskapligt arbetssätt som delvis består av undersökningar under laborativa former.Laborationer tar ofta en stor del av fysikundervisningen i anspråk. Inte sällan byggs undervisningen upp kring laborationerna. Den sociokulturella och konstruktivistiska teoribeskrivningen framhåller att lärande sker under processer då individen är aktiv. Fysikundervisningen bör alltså ha goda förutsättningar för elevernas lärande.