Bakgrund: Humor Àr ett komplext fenomen som Àr vanligt förekommande i sociala sammanhang, dÀrmed sÄledes ocksÄ i omvÄrdnaden. Den generella uppfattningen om humor Àr dess positiva inverkan pÄ individen men anvÀndning av humor vid fel tillfÀllen kan fÄ konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnad av patienten. Syftet med studien Àr att belysa anvÀndningen av humor i omvÄrdnaden av patienten utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanstÀllning av Ätta vetenskapliga artiklar. En innehÄllsanalys gjordes.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lÀrares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt fÀrdiga slöjdföremÄl pÄ textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt Àr den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frÄgor för att fÄ veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua Àr fyra textilslöjdslÀrare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lÀrarna anser att dokumentation och reflektion Àr viktigt, de upplever att muntlig reflektion pÄgÄr under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvÀrderingar, dÀr de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lÀrt sig.

NÀr ÀlgskötselomrÄden fick registreras 1992 skrev regeringen att de lokala samrÄden i jakt och viltfrÄgor skulle intensifieras. Lokala samrÄdet Àr en partsammansatt grupp som har till uppgift att försöka enas om ett gemensamt förslag angÄende förvaltning och tilldelning av Àlg. Syftet med studien var att analysera lokala samrÄdets funktion, ÀlgskötselomrÄdens roll i lokala samrÄdet samt ÀlgskötselomrÄdens deltagande i de lokala samrÄden. Undersökningen utfördes med hjÀlp av litteraturstudier. För att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet intervjuades fyra tjÀnstemÀn som har mycket kunskap i Àmnet.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

VĂ„rt övergripande syfte med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten hos elever. Genom vĂ„ra teoretiska studier har vi fĂ„tt resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten. I vĂ„ra empiriska studier har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa metoder för att ta reda pĂ„ vĂ„rt syfte. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer pĂ„ fyra barngrupper vid tre tillfĂ€llen, dĂ€r man medvetet anvĂ€nder sig av drama i undervisningen. Även vĂ„ra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, likviditetsplanering, likviditetsbudget, likviditetsprognos, likviditet och nyckeltal.FrÄgestÀllning: Hur och varför anvÀnder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt?Vilka Àr skillnaderna i de fyra organisationernas sÀtt att stÀlla upp och anvÀnda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna pÄ i vilken bransch de verkar?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillÀmpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, VÀsterÄs stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns.Metod: Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter pÄ respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundÀra kÀllor. Insamlad data och information analyserades dÀr referensram och empiri sattes i relation till varandra.Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprÀttas finns dÄ den i praktiken inte anvÀnds av de undersökta organisationerna internt.

VÄr undersökning utgÄr frÄn rektorers förhÄllningssÀtt och pedagogers arbetsÀtt till utomhuspedagogik och varför anvÀndandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har Àven valt att inrikta oss pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Metoden vi anvÀnt oss utav Àr den kvalitativa forskningsprincipen som innebÀr att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och Ätta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, dÀr en av förskolorna Àr en profilerad uteförskola.Resultatet vi fick fram genom vÄra intervjuer var att samtliga informanter tycker det Àr viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig frÄn förskola till förskola, dÄ vissa kommit lÀngre i utvecklingen Àn andra.Av vÄr undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika pÄ vad utomhuspedagogik Àr och hur man kan anvÀnda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer.

Denna uppsats Àr en kvantitativ enkÀtstudie, bestÄende av 77 enkÀtsvar. Undersökningens syfte Àr att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter frÄn ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmÀssigt urval. Studien utgick ifrÄn tre hypoteser: 1. Representanterna frÄn ordningsmakt Àr mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna Àn kontrollgruppen.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstÄende pensionerad Àldre man pÄ landsbygden i JÀmtlands lÀn. Alla fyra mÀnnen i denna studie har varit gift men Àr nu skild eller Ànkling. TvÄ av dem Àr yngre-Àldre (ca. 65 Är) och de andra Àldre-Àldre (ca. 80 Är).

Denna studies syfte var att undersöka om dövas ÄldersförÀndringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig frÄn hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckensprÄkiga) och hörande (icke teckensprÄkiga), indelade i grupper om yngre och Àldre (> 65 Är). Femtiosex personer deltog, jÀmnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgÄ ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckensprÄket förvÀntades leda till en relativt sett förstÀrkt funktion i detta test hos de teckensprÄkiga.

Denna kvalitativa och induktiva studie, dÀr jag har samlat ihop och bearbetat stora mÀngder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori anvÀnds för att förklara och kommentera fyra utvalda hÀndelser och Bronfenbrenner anvÀnds som komplement för att försöka förklara miljöns effekt pÄ beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande nÀr jag har anvÀnt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har Àven gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar pÄ deras teorier..

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Trafikverket upphandlar en utförandeentreprenad med en entreprenör som utför det bestĂ€llda arbetet. Med ÄTA (Ă€ndring, tillĂ€gg, avgĂ„ende) menas förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar eller omfattning av det överenskomna arbetet. I stora projekt Ă€r sĂ„ kallade ÄTA-arbeten vanligt förekommande. Det har visat sig att slutsumman för projekten ofta skiljer sig frĂ„n den kontraktssumma parterna kommit överens om i upphandlingsskedet. Projekten har i slutĂ€ndan kostat mer Ă€n vad man rĂ€knat med frĂ„n början pga.

Syftet med den hÀr studien var att ge en bild av vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och skönlitterÀra texter i grundskolans senare Är. Jag ville undersöka hur lÀrarna planerar sina lektioner utifrÄn skönlitteraturen och kursplanen i svenska och vad som hÀnder under sjÀlva processen. För att samla in data anvÀnde jag semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra svensklÀrare pÄ fyra olika grundskolor. Resultatet pÄvisar att lÀsning av skönlitterÀra böcker har en given plats i skolan och att lÀrarnas frÀmsta syfte Àr att motivera och inspirera elever till lÀsning.