Detta examensarbete behandlar begreppet inlÀrningsstilar. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr fyra forskare stÄr i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring Àmnet inlÀrningsstilar. Jag har valt att itta lite nÀrmare pÄ hur dessa fyra forskare förhÄller sig till begreppen inlÀrning, inlÀrningsstilar samt inlÀrningssvÄrigheter. Syftet med uppsatsen Àr att öka min förstÄelse för hur elever lÀr sig.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att fÄ en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att anvÀnda mig av en intervjustudie för att förstÄ hur fyra förskolelÀrare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade lÀroplanen. Forskningen pekar pÄ att mÄnga pedagoger finner att naturvetenskap Àr underutvecklat och att mÄnga har negativa erfarenheter frÄn sin egen skolgÄng och att det kan vara en bidragande orsak till att Àmnet inte drivs pÄ ett sÀtt som mÄnga pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det Àr bara fantasin och kreativiteten som sÀtter stopp för hur ?du? kan göra Àmnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhÄllande till skollagen och utifrÄn frÄgestÀllningar dÀr skolbiblioteket analyseras utifrÄn fyra omrÄden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som anvÀnds för att genomföra denna studie Àr kvalitativa. Det innebÀr att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkÀtfrÄgor till elever i Ärskurs nio samt enkÀtfrÄgor till rektorerna pÄ de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jÀmförs i förhÄllande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det Àr nÀr omrÄdena ovan Àr kompletta och sÀtts samman som skolbiblioteket fÄr den funktion som efterfrÄgas i skollagen.

I föreliggande uppsats har jag auditivt och akustiskt undersökt tre ord uttalade av fyra manliga och fyra kvinnliga talare frÄn tvÄ Äldersgrupper (21-30 Är och 61-73 Är), alltsÄ sammanlagt 24 ord. Syftet var att försöka hitta korrelat till röstens Älder hos normala röster..

Forskning har visat vilken betydelse den pedagogiska mÄltiden har för barns lÀrande i den pedagogiska verksamheten. Syftet med föreliggande uppsats var att beskriva förskollÀrares erfarenheter av den pedagogiska mÄltiden i förskolan. I studien medverkade fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet och resultatet blev att samtliga förskollÀrare sÄg den pedagogiska mÄltiden som en viktig lÀrande situation för barnen. Studien visade Àven att samtliga fyra förskollÀrare hade liknande mÄl med den pedagogiska mÄltiden, som att t.ex.

Uppsatsen belyser förhÄllningssÀtt till kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel hos skolpersonal i sÀrskolan och gymnasiesÀrskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkÀt. Analyser av resultatet Àr gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen Àr i huvudsak fÀrgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjÀlpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhÄllningssÀtt till funktionshinder och samhÀllsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till sÀrskola och gymnasiesÀrskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjÀlpmedel som leder in i frÄgan om bedömning av förmÄgor inför anpassningar.Materialet frÄn webbenkÀten visar pÄ ett relativt godtyckligt bruk bÄde vad gÀller kognitiva och kom-munikativa hjÀlpmedel hos skolpersonalen.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att fÄ en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att anvÀnda mig av en intervjustudie för att förstÄ hur fyra förskolelÀrare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade lÀroplanen. Forskningen pekar pÄ att mÄnga pedagoger finner att naturvetenskap Àr underutvecklat och att mÄnga har negativa erfarenheter frÄn sin egen skolgÄng och att det kan vara en bidragande orsak till att Àmnet inte drivs pÄ ett sÀtt som mÄnga pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det Àr bara fantasin och kreativiteten som sÀtter stopp för hur ?du? kan göra Àmnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte Àr att undersöka i vilken mÄn det gÄr att lÀra ut livrÀddning i vatten i Ärskurs fyra.- I hur stor utstrÀckning kan elever i Ärskurs fyra lÀra sig att livrÀdda i vatten?- Kommer trÀning av de olika momenten leda till en förbÀttring?- Blir det nÄgon skillnad i förbÀttring mellan flickor och pojkar i de olika momenten?MetodVi har undersökt hur trÀningsbar deras förmÄga Àr genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester pÄ eleverna dÀr cirka hÀlften av eleverna fick chansen att trÀna pÄ de olika momenten. Studien genomfördes pÄ 64 elever i Ärskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen Àr en interventionsstudie.ResultatResultaten visar att elever i Ärskurs fyra, oavsett om de fÄr trÀning eller inte, har en förmÄga att lÀra sig att livrÀdda i vatten.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lÀrare i svenska som andrasprÄk, enligt dem sjÀlva, förstÄr och undervisar literacy i ett multimodalt samhÀlle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lÀrarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman frÄn en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lÀrarna fokuserar mycket pÄ sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det fÄr olika mycket utrymme i undervisningen beroende pÄ tillfrÄgad lÀrare..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur ledarskap och ekonomistyrning skapar framgÄng hos fyra företag i Norrbotten samt att visa hur ledarskap och ekonomistyrning relaterar till varandra genom en styrnings- och ledarskapsmodell av Johny Alm. Studien har genomförts som en fallstudie av fyra företag verksamma i LuleÄ och PiteÄ. FrÄn studien kan vi dra slutsatserna att kopplingen mellan ekonomistyrning och ledarskap Àr vÀldigt stark och att företag inte kan vara utan det ena eller andra. Slutligen kan vi sÀga att ledarskapet och företagskulturen tenderar till att vara viktigare Àn ekonomistyrningen för att skapa ett framgÄngsrikt företag..

Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de Àr skollag, lÀroplan och kursplan. Varje Àmne i skolan har en egen kursplan dÀr Àmnets kÀrna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger pÄ kursplanen i hem- och konsumentkunskap och dÄ framförallt de fyra övergripande perspektiven hÀlsa, resurshushÄllning, kultur och jÀmstÀlldhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolÀmnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda pÄ hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.

Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna fÄ en hjÀlp med jÀmförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar Àr web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. NÀr jag jÀmfört systemen har jag tittat pÄ i första hand fyra huvud frÄgor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och sÀkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system frÄn fyra olika leverantörer.

Syfte: Syftet Àr att se om de verksamheter som sÀger att de tillÀmpar individuell lönesÀttning, verkligen gör det? Metod: Vi har valt att göra en uppsats med bÄde kvantitativ och kvalitativ inriktning. Underlaget för undersökningen har varit intervjuer med 19 respondenter i fyra olika verksamheter. Slutsatser: I tre av de fyra fall vi undersökt kan vi konstatera att den individuella lönesÀttningen inte fungerar..

AbstractUppsatsen syftar till att undersöka hur de organiserade musikaktiviteterna pÄ fyra förskoleavdelningar Àr uppbyggda samt vilket syfte dessa har. Data samlades in genom observationer pÄ fyra förskoleavdelningar som följdes upp med en intervju med den aktiva förskollÀraren. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för vÄrt arbete Àr:Vilket innehÄll har de organiserade musikaliska aktiviteterna i förskolan?Vilken uppfattning har förskollÀrare om betydelsen av organiserade musikaliska aktiviteter för barn i förskolan?Huvudresultatet i vÄrt examensarbete visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av olika verktyg för att fÄnga barnen i de musikaliska aktiviteterna. Pedagogerna har olika syn pÄ samlingarna vilket gör att innehÄllet i de musikaliska aktiviteterna varierar och kan bidra till god sprÄkutveckling för barnen..