Syftet med min uppsats Àr att undersöka förhÄllandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla Àr Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmÀrks bland annat av en fokusering pÄ kroppsligt baserad skrÀck. SkrÀck med utgÄngspunkt i kroppen Äterfinns Àven i Cronenbergs filmer. Vid en nÀrmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de Àven innehÄller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik ? gotiska representationer av familjen..

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med aktionsforskningsstudien Àr att lyfta fram förskoleklasslÀrares egna Äsikter om förskoleklassverksamheten. Det Àr ett relativt outforskat omrÄde, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjÀlp av förskoleklasslÀrares egna berÀttelser om förskoleklassverksamheten utifrÄn pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslÀrarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslÀrarna som deltog i aktionen erbjöds Àven att delta i studien. I denna kvalitativa studie utgÄr empirin frÄn de gemensamma samtalen i aktionen. FörskoleklasslÀrarnas berÀttelser kondenserades och det skapades tvÄ fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhÄllning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering.

Uppsatsens syfte Àr att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielÀrare i Àmnet svenska som andrasprÄk anvÀnder i sin undervisning för att kommunicera med andrasprÄkselever samt att lyfta fram tillvÀgagÄngssÀtt som dessa lÀrare anvÀnder för att eleverna ska utveckla sin sprÄkproduktion av det svenska sprÄket.  FrÄgestÀllningarna Àr: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lÀrarna med andrasprÄkseleverna i Àmnet svenska som andrasprÄk? samt Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder lÀrarna i Àmnet svenska som andrasprÄk för att andrasprÄkseleverna ska utveckla sin sprÄkproduktion av det svenska sprÄket? Undersökningens empiri bestÄr av fyra narrativa intervjuer utifrÄn tvÄ öppna frÄgor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys och redovisas genom bÄde huvud- och underkategorier. Resultatet gÀllande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter anvÀnder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmÄl. Resultatet angÄende respondenternas tillvÀgagÄngssÀtt visar att samtliga respondenter anvÀnder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom anvÀnder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmÄl.

Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.

Denna uppsats avhandlar i vilken utstrĂ€ckning det förekommer jĂ€mlika samtal mellan lĂ€rare och elever i klassrummet. Vi valde att anvĂ€nda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frĂ„gan, samt vĂ„ra fyra grundlĂ€ggande forskningsfrĂ„gor som gĂ€llde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha pĂ„verkan pĂ„ samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jĂ€mlika samtal bestĂ€mde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal Ă€r ett naturligt samspel mellan nĂ„gorlunda jĂ€mlika deltagare?. Urvalsgruppen som lĂ„g till grund för under-sökningen bestod av Ă„tta informanter, fyra lĂ€rare och fyra elever, samtliga frĂ„n en Ă„r 7-9-skola i ett av Örebros skolomrĂ„den.

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra kvinnors syn pÄ tid, struktur och kreativitet pÄ servicedesignbyrÄn Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de anvÀnder tiden. Slutsatsen av denna studie Àr i korthet att kontrollen av tid Àr viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, Àr centrala för att se och förstÄ tiden och upprÀtthÄlla kontrollen av tid. Informanternas strÀvan Àr att skapa fylld tid, som Àr vÀrdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv kÀnsla av att ha tid.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd pÄverkar fyra elevers upplevelse av mental hÀlsa med fokus pÄ negativ stress.-          Hur pÄverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?-          Hur pÄverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i Ärskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgÄngspunkt i hermeneutiken. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts pÄ fyra elever i Ärskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjÀlp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnÄ syftet utgick vi ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser KME-pedagogen pÄ sin yrkesidentitet? Hur förhÄller sig övrig personal till KME-pedagogens arbetssÀtt? Vilka möjligheter eller hinder finns det pÄ arbetsplatsen för att KME-pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjÀlp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer Àr avgörande i vilken utstrÀckning KME-pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer Àr bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

Det rĂ„der en allmĂ€n uppfattning i vĂ„rt samhĂ€lle om att Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r bildande eller viktigt. Ämnet anses bestĂ„ av idrottsliga kunskaper och fĂ€rdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i Ă€mnet eftersom alla Ă€mnen i skolan finns till för att eleverna ska lĂ€ra sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna fĂ„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, sĂ„ har vi valt att studera vad eleverna anser att de lĂ€r sig i Ă€mnet under fyra lektioner. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vad elever i Ă„r nio anser att de lĂ€r sig under lektioner i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, utifrĂ„n de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt frĂ„geformulĂ€r med fyra öppna frĂ„gor som utgĂ„r ifrĂ„n de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vĂ„r studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fĂ„tt kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur smÄföretag vÀljer mellan olika finansieringsformer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte sÄ har vi tillÀmpat en kvalitativ metod, dÀr en studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med företagare i fyra utvalda smÄföretag. Slutsatser: Denna undersökning visar pÄ att smÄföretag bland olika finansieringsalternativ har mest kunskap om bankfinansiering, varför metoden kÀnns trygg och sÄledes ofta tillÀmpas av smÄföretagare. Kunskapen om andra finansieringsalternativ Àr bristfÀllig, och det anses för tid- och kostnadskrÀvande att skaffa sig kunskap tillrÀcklig djup nog för att kunna förankra finansieringsbeslut i. .

Syfte och frÄgestÀllningarStudien har som ÀndamÄl att undersöka synen pÄ ledarskap hos fyra trÀnare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Vilken syn har de fyra trÀnarna pÄ begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom trÀnarnas ledaruppdrag?? Hur vÀrderar trÀnarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger pÄ djupintervjuer med fyra ungdomstrÀnare frÄn en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största stÀder. TvÄ av trÀnarna Àr verksamma pÄ pojksidan, medan de andra tvÄ trÀnar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjÀlp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjÀlp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att trÀnarna tolkar ledarskap som nÄgot regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

Uppsatsen fokuserar sig dels pÄ fyra svenska frivilliga (s.k. machalniks) som deltog under Israels sjÀlvstÀndighetskrig 1948-49, dels pÄ hur Machal (organisationen som samordnade dessa frivilligas insatser) ser pÄ organisationens och dess medlemmars insatser under kriget.Uppsatsens teori och arbetsmetod utgÄr dels frÄn muntlig historia, dels frÄn historiemedvetande och historiebruk..

Denna uppsats Àr en studie av fyra grundskolors kulturer som Är 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn pÄ elevers lÀrande. Att kartlÀgga en skolas kultur Àr ett viktigt steg i ett förbÀttringsarbete. Detta för att fÄ syn pÄ vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. KartlÀggning kommer att ingÄ i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartlÀggning av gymnasieskolans kultur.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av lÀrande samtal och intervjuer dÀr större delen av grundskolans, lÀrare, skolledare och elevrÄdets representanter deltog.Resultat visar pÄ att kulturen och infrastrukturen pÄ de fyra grundskolorna Àr olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte Àr utvecklingsbefrÀmjande i alla delar.