En av de stora upptÀckterna i livet Àr att lÀra sig lÀsa, men det Àr en Ànnu större upptÀckt att förstÄ det lÀsta, det vill sÀga att lÀsa för att lÀra. DessvÀrre visar de senaste internationella lÀsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att lÀsförstÄelsen hos svenska elever har försÀmrats. DÀrför Àr syftet med vÄr studie att reda ut hur fyra lÀrare i Äk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers lÀsförstÄelse. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korstÄget som olika nutida författare framstÀller som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig Ät. De ta görs genom en litteraturstudie dÀr fyra nutida författare anvÀnds. Dessa författare Àr Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lÀgger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korstÄget skiljer sig Ät beroende pÄ hur författaren inriktat sin bok.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Det musikaliska samhÀllet Àr idag inne i en ny era dÀr helt nya förutsÀttningar rÄder. Skivbolagen kÀmpar sig fram och musiker har börjat ta sin musik i egna hÀnder. Men hur tar man dÄ sin musik och skapandet av den i egna hÀnder? Hur svÄrt Àr det egentligen att producera sjÀlv utan professionell hjÀlp och professionella verktyg?Detta ville jag testa. Jag skrev, spelade in och mixade fyra egna lÄtar med de redskap jag hade tillgÄng till hemma.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, dÄ de blir erbjudna att arbeta utifrÄn en metod som de fÄtt kompetensutbildning inom. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgÄr att pedagogernas arbete för att frÀmja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under nÄgon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrÄn en viss metod, utan anvÀnder sig av mÄnga olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fÄtt kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berÀttade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa lÀrarens arbete för att nÄ eleverna i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur kan lÀrare skapa lektioner som innefattar elevers lÀrandebehov? Hur kan lÀrare se elevers lÀrandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lÀrstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger SÀljös teorier om lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kÀrnan av uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav tvÄ Àr musiklektioner och tvÄ Àr matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer Àven samtal med de filmade lÀrarna dÀr deras syn pÄ dagens forskning inom lÀrande och didaktik diskuteras.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till musik samt hur de ser pÄ sin egen musikalitet. UtifrÄn syftet formulerades fem frÄgestÀllningar som berör hur musiken anvÀnds i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser pÄ musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide dÀr totalt fyra pedagoger frÄn tvÄ förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma Är inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger anvÀnder musik medvetet i det dagliga arbetet pÄ förskolan och kÀnner sig sÀkra i sin musikaliska roll. Synen pÄ musikalitet skiljde sig Ät med tvÄ olika uppfattningar.

Sammanfattning saknas..

Uppsatsen bygger pÄ en empiriskt kvalitativ undersökning. I denna uppsats fokuserar vi pÄ fyra pedagogers syn pÄ historiemedvetande och deras Äsikt om hur skönlitteraturen kan pÄverka elevers historiemedvetande. Vi har genom intervjuer undersökt hur fyra pedagoger arbetar med skönlitteratur i historieundervisningen i Ärskurserna 3-5 samt vilket syfte de har med detta. Undersökningen har ocksÄ omfattat frÄgor om vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna ser med anvÀndandet av skönlitteratur och lÀromedel i historieundervisningen.Uppsatsen innehÄller en forskningsbakgrund dÀr vi tar upp olika forskares syn pÄ historiemedvetande, skönlitteratur i historieundervisningen samt vad styrdokumenten uttrycker kring Àmnet. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med lÀroplanens mÄl som har med hÀlsa att göra. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad har lÀrarna för uppfattning om vad hÀlsa Àr?Hur undervisar lÀrarna i hÀlsa?Hur arbetar lÀrarna med att ge eleverna ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan?MetodFyra aktivt verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ i Stockholm intervjuades. För att fÄ fram ett resultat och besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av ett arbetssÀtt som innebÀr att samla in, analysera samt tolka data.ResultatResultatet visar pÄ bÄde skillnader och likheter i lÀrarnas sÀtt att se pÄ hÀlsa, att undervisa i hÀlsa samt att ge sina elever ett livslÄngt intresse för den egna hÀlsan. Tre av fyra lÀrare menar att hÀlsa har fler Àn en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hÀlsa.

Den hÀr studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsstÀllelse och Älder hos omvÄrdnadspersonal inom Àldreomsorgen. De fyra faktorerna Àr: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vÄrdbitrÀden, frÄn kommunalt Àgda och privatÀgda Àldreboenden deltog. För att mÀta generell arbetstillfredsstÀllelse utvecklades en skala som mÀter övergripande trivsel pÄ arbetet. De fyra faktorerna berÀknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mÀter psykologiska och sociala faktorer.

Syfte: Att analysera och utvĂ€rdera fyra utlĂ€ndska företag med inriktning pĂ„ deras etableringsprocess vid etablering i Sverige.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie, baserad pĂ„ intervjuer, av fyra utlĂ€ndska företag som etablerat sig i Sverige.Urval: De fyra företag som ingĂ„r i undersökningen Ă€r Clean Chemical Sweden, Kemwell AB, Komatsu SweLog och ZĂŒblin Scandinavia AB med motiveringen att de pĂ„ olika sĂ€tt etablerades i Sverige mellan Ă„ren 2001-2006 och arbetar huvudsakligen med business-to-business. Teoretiska perspektiv: De teoriomrĂ„den som uppsatsen utgĂ„r frĂ„n Ă€r etableringsteorier, internationaliseringsstrategier, management, consumer behaviour samt nationell- och företagskultur.Empiri: Uppsatsens empiri utgör en sammanstĂ€llning av intervjuer med en person med VD-stĂ€llning frĂ„n vardera av de fyra utlĂ€ndska företagen. Slutsatser: C.B. Fleet har lĂ„ginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via Produktlivscykeln. Kemwell India och ZĂŒblin har bĂ„da höginvolverande produkter och etablerade sig i Sverige via IPmodellen.

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjÀnster i Sverige. Fokus ligger pÄ de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. LitteraturgenomgÄngen presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjÀnster. Den gÄr igenom: reklamens mÄl, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som fÄr en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgÄ. Uppsatsen vill besvara frÄgorna: Hur mycket lÀgger de fyra storbankerna pÄ reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar Ät? Hur har respektive bolag utvecklats över Ären totalt sett? Vem tar andelar? Med hjÀlp av siffror pÄ reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frÄgor.