Recording and analyses of superovulation results and fertility records at the nucleus herd Viken The development of different reproductive technologies aim at increasing the number of progeny per individual parent, and in that improving the possibility of genetic progress. One technique, embryo transfer, have facilitated genetic dissemination and shortened the generation interval also in females. Nötcenter Viken is a company that run embryo collection and embryo transfer in the breeds Swedish Red and Swedish Holstein. It is located outside Falköping. Information is continuously gathered about cows tested at the nucleus herd.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Background: Enterprises often refer to their employees as ?Our most valuable assets? in annual reports and other written statements. In reality, employees are seen as an expense rather than an asset in annual reports and the voluntary disclosure is often insufficient. Human capital disclosure has been discussed through decades and the latest topic in voluntary disclosure is called integrated reporting. Knowledge firms should disclose more about their employees than industrial companies due to the fact that the employees are a considerably more important asset to these types of enterprises.Purpose: The purpose of this thesis is to study the disclosure of human capital, compare the disclosures between knowledge firms and industrial companies, and study the development of the human capital disclosures between the years 2003-2013.

Author: Camilla AnderssonTitle: The depiction of female and male elite soccer players in Aftonbladet and Dagens Nyheter ?  A quantitative and discursive analysis of the World Cup 2002 and 2003Level of education: CSubject: Media and Communication Studies Umeå University: Department of Culture and Media Studies Term: Spring 2004 Pages: 70 The purpose of this essay is that from a gender theoretical and critical discourse analysis perspective  study how the image of the Swedish football national teams and players in the 2002 World Cup (men) and 2003 (women) were constructed in the media coverage. I analyze articles published in Dagens Nyheter, Swedens biggest morningpaper and Aftonbladet, biggest eveningpaper. The method is based on a quantitative content analysis, and critical discourse analysis in which I use van Dijk's analytical approach. Issues :1. What constructed the World Cup in 2002 and 2003  players and teams, from a gender theoretical perspective in the mediatexts?2.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren.

Vi föds, vi lever och vi dör. När ett barn föds är det oftast förknippat med glädje, men när en människa dör är känslor av en annan sort dominerande. När vi förlorar någon vi älskar är det starka känslor i omlopp och vi går in i en sorgeprocess. I dagens samhälle är vi dåligt rustade att sörja. Döden är ett tabubelagt ämne, och vi kommer inte i kontakt med den på samma sätt som vi gjorde för hundra år sedan då det var vanligt att människor dog i hemmet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sorg som fenomen ur ett psykologiskt perspektiv samt jämföra sorgeförloppet med Cullbergs (2003)kristeori.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras från ett utpräglat invasionsförsvar till en nätverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nätverksanpassning kan påverka området SF-operationer är uppsatsens fokus.Syftet utifrån detta fokus är att analysera om de operativa förutsättningarna för SF förändras vid nätverksbaseradeSF-operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nätverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nätverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- används sedan för att analysera produkten av att nätverksbasera SF-operationer.De slutsatser som dras är att nätverksbaserade operationer å ena sidan använder sig av den gemensammalägesuppfattningen för att självsynkronisera operationer och därigenom öka beslutstempot.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid..

Klustring innebär att flera servrar arbetar tillsammans och på så sätt klarar av en uppgift som en ensam server inte skulle klara. Klustring kan också användas för att säkra drift med hjälp av en eller ett flertal servrar som väntar i startgropen om den aktiva servern som tillhandahåller tjänsten går ner. Detta examensarbete utfördes genom att först undersöka vilka kluster­lösningar som fanns tillgängliga. Därefter utfördes intervjuer med företag som använde sig av olika typer av klustring. Laborationer gjordes för vidare undersökning av några av de mjukvaror som de intervjuade företagen använde. Det upptäcktes att variationen av lösningar hos de intervjuade företagen inte var så stor som förväntat innan arbetet påbörjades. Efter genomförd litteraturstudien och intervjumaterialet, för att sedan ge rekommendationer på vilka lösningar som bör väljas av exempelföretag utifrån vilka krav och kriterier som finns hos dessa..

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.