Sök:

Sökresultat:

296 Uppsatser om Funktionshindrade - Sida 20 av 20

MEDBORGARDELTAGANDE I DEN FYSISKA PLANERINGEN - Hur kan man få med invandrare i den fysiska planeringen?

Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män. I Sverige har vissa personer i särskilda medborgargrupper sämre förutsättningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel på sådana grupper är; ungdomar, äldre, kvinnor, lågutbildade, arbetslösa, Funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina åsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har väsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. 1996 gjordes ändringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

System för fluxpulver vid pulverbågsvetsning ? Utveckling med hantering, kvalité och säkerhet i fokus

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

- under ytan - : Om att så surrealistiska fantasifrön och skapa kreativa frigörare

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt Funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Ny bebyggelse på Almöstrand - Planering av bostadområde i kuperad terräng

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Funktion utan hinder : fysiskt och upplevelsemässigt tillgängliga miljöer med fokus på funktionshindrade och med Heby kommun som exempel

Accessibility is today a topic of high current interest. It is a requirement for equality and a democracy question. By the year 2010, easy measured hindrances in all of Sweden's municipalities should be cleared away; this is stated in Swedish law. The physical accessibility to our public places is particularly important for functionally disabled people since it affects their possibilities to be outdoors and also their participation in society. When designing these places, it is difficult to find solutions that fit everybody, especially since good accessibility not only should fulfill all physical requirements of accessibility but also values of experience.

En bostadsgård för sinnen och minnen : ett idéförslag till bostadsgården på Östanå äldreboende i Tranås

Holmen Skog nyttjar i stor utsträckning både sådd och plantering, varje år används sådd på omkring 20 % av föryngringsarealen. Företaget önskar sig dock mer kunskap om hur tillväxten skiljer sig åt över tiden mellan skogssådd och plantering. Syftet med studien var därför att jämföra tillväxt för skogssådd och plantering inför röjning och inför första gallring samt att undersöka hur väl olika produktionsmål kan uppfyllas genom valet av stamtäthet vid anläggnings- eller röjningstillfället. Studien genomfördes på Holmens Skogs egen mark, distrikt Umeå och Norsjö i Västerbottens län. Sådda bestånd parades med planteringar.

Trygghetsboende - Spannlandsgatan 5, 7 och 9 i Göteborg

EU har utropat år 2012 som Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Under det här året kommer fokusering ske mot de äldre generationerna i vårt samhälle. Detta kommer man att göra i Sverige genom att belysa och ta upp frågor om hur samhället går att anpassa för de äldre. I Sverige finns det en växande grupp äldre och målet är att se till att dessa människor ska kunna känna sig säkra och självständiga. Det är viktigt för människor att känna att de är viktiga och att de bidrar till samhället.Statistik visar att (De Courcy, 2011) äldre föredrar att bo kvar i sina gamla bostäder.

Servicekvalitet för e-handel inom konfektion

I och med Internets utveckling och utbredning har fler och fler företag tagit steget in i e-handelsvärlden samtidigt som fler och fler konsumenter har börjat handla via internet. För att bli framgångsrik inom detta område krävs inte bara att man har en eftertraktad produkt utan också att den service som omgärdar produkten uppfyller de förväntningar kunderna har.I denna rapport kommer vi att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenternas uppfattning om ett e-handelsföretags nivå av servicekvalitet, vilka krav och önskningar en sittande målgrupp har på dessa faktorer samt hur väl ett urval webbaserade butiker uppfyller dessa krav och önskemål.Genom att gå igenom teorier berörande nischmarknader och därefter gå över till att se vad det är som gör att ett företag lyckas med e-handel, kan vi se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till. Vi granskar komponenter så som användarvänligheten och komforten i att använda sig av e-handel, kundanpassning, information kring företag och produkter, säkerhetsfrågor och känslan av trygghet vid köp och kommunikationen både mellan konsumenter och kund och företag. Ytterligare kommer vi titta på hur en hemsidas utseende påverkar köpupplevelsen och känslan av trygghet.Därefter blir det en granskning av hur företag idag arbetar med dessa aspekter, där vi tittat både på företag som vänder sig till en sittande målgrupp och de som vänder sig till icke Funktionshindrade för att se skillnader och möjligheter för ett företag som arbetar mot sittande. Här ser vi dock att alla företag försöker arbeta utefter de aspekter vi lagt in i teorin, men de uppfyller de krav som ställs olika.

Vem väljer bussen?: en utvärdering av Luleås nya
busslinjenät med avseende på resande, attityder och ekonomi

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Rörelsefrihet : En fråga om tillgänglighet, fallstudie Halmstad

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning.

Rörelsefrihet - En fråga om tillgänglighet, fallstudie Halmstad

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning. FN definierar i sina standardregler begreppet funktionsnedsättning som ?fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar?.

<- Föregående sida