Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot äldre och Funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal äldreomsorg. Genomgående i studien är tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras på intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frågan om yrkesrelevans är mångfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart på kunskaper från utbildningen, utan också på personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsättningar i stöd och personalantal.

Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och Funktionshindrade. Som förening har vi valt Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?.

Detta arbete grundar sig på en befintlig ritning projekterad av Arkinova Arkitekter och uppfyller normal tillgänglighetsnivå. Ritningen består av ett lägenhetsplan med fem lägenheter vilka har en boarea mellan 36-64 m2. I detta arbete omprojekterades dessa lägenheter till höjd tillgänglighetsnivå enligt SS med avsikt att förbättra tillgängligheten för Funktionshindrade grupper. Omprojekteringen utfördes med hjälp av BIM-programmet Revit Architecture 2013 med utgångspunkt från standarderna,           SS 91 42 21:2006 samt SS 91 42 22:2006, vilka utgör underlag för projektering av bostäder.       Syftet med denna studie var att utreda de merkostnader som är förknippade med en tillgänglighetsökning, dessa merkostnader beräknades i kalkylprogrammet BidCon.Resultatet visade att för att uppfylla SS rekommendationer kring ökad tillgänglighet, var en ökning av bruttoarean med 84 m2 i den ursprungliga ritningen oundviklig. Detta innebar en total ökning av bruttoarean med 25 %, vilket resulterade i merkostnader som uppgick till  126 014 SEK för lägenhetsplanet i höjd nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka synen hos pedagoger om bildskapandets möjligheter att utveckla språket för elever inom särskolan. Vi har valt att rikta vår forskning till pedagoger i särskolan eftersom vi tror att de pedagoger som arbetar med Funktionshindrade, har för vana att hitta olika slags lösningar jämfört med vad som annars är brukligt inom grundskolan. I vår undersökning har vi använt oss av en enkät som genom email skickades ut till pedagoger som arbetar inom särskolans i en kommun i norra Sverige. Eftersom vi fick in endast ett svar på enkäten, valde vi att använda oss av personliga intervjuer istället. Resultatet grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som arbetar inom tre olika enheter.

Tillgänglighet handlar om rätten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. Tillgänglighet är därmed en fråga om respekt. I ett otillgängligt samhälle respekteras inte den grundläggande principen om allas lika värde.

The aim of this study was to describe and understand parents? perspectives in aid assessment for children according to The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa Funktionshindrade, LSS). The study took place in the county of Kronoberg, Sweden, and was based on a total of nine qualitative interviews. Four interviews were made with parents? of children who has interventions according to LSS (1993:387) and five interviews were made with LSS case workers. In our study we saw that parents? perspectives often is the largest amount of information that case workers take into account when assessing aid and as a case worker you listen to the parents perspectives to capture the child?s and the family?s needs. It also came clear that the parents? perspective is not only about the child?s needs, but also includes the parent?s own needs and their family?s needs. The parents in the study felt that they made the decision about the choice of aid and considered themselves as the one who decides the family?s requirements. It turned out that treatment and understanding from the case workers was important for gaining access to the best help and making parents feel listened to. Parental responsibility was of great importance for the assessment, and it often led to disagreement between parents and case workers. During the study, we saw that power existed in the relationship between case workers and parents, but that it could be moved and changed during the time of aid assessment..

Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödåtgärder för personer med funktionsnedsättning, med målsättningen att ge dessa en större möjlighet till anställning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjälpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanställningar samt hur dessa används. Stödåtgärder och hjälpmedel är avgränsade till det ansvarsområde som arbetsförmedlingen fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har använts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rättigheter inom arbetsrätten, avseende Funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av målgruppens möjligheter.

Syftet med studien var att analysera biståndsutredningar utifrån ett genusperspektiv för att undersöka om det finns några skillnader både språkligt och innehållsmässigt utifrån kön. Vårt gemensamma intresse för genusfrågor och socialt arbete för individer med funktionsnedsättningar är anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och män med funktionsnedsättningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjälp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens empiri består av biståndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa Funktionshindrade (SFS 1993:387) angående ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrån en relativt stor kommun.Resultatet visar att språket i biståndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och män med funktionsnedsättningar.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials(abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa Funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals? opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals? influence and self-determination.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa Funktionshindrade, LSS.

Denna studie handlar om miljöns betydelse vid sinnesstimulering för personer med grava funktionshinder i så kallat snoezelrum. Snoezelen är ett alternativt behandlingssätt där man arbetar med sinnesstimulering av några specifika sinnen i taget och för att inspirera till aktivitet och skapa en njutbar sensorisk upplevelse för personen. Viktiga delar i detta behandlingsalternativ är att väcka nyfikenhet och få besökaren att känna självständighet och få ett ökat förtroende. I studien har tre verksamheter besökts som alla använder snoezelen som behandlingssätt. Intervjuer har genomförts med personal som dagligen arbetar med målgruppen och flera metoder för sinnesstimulering.

Syftet med denna studie var att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till en person som förvärvat hjärnskada i vuxen ålder. Vidare var syftet att få kunskap om anhörigas syn på stöd från Jönköpings kommun, enheten för fysiskt Funktionshindrade. Kvalitativ tematiserad intervjustudie har använts som metod. Tio intervjuer har gjorts med anhöriga till personer vilka förvärvat hjärnskada i vuxen ålder för att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till dessa personer. Till resultatets framställande och analysen har vi valt kvantitativ metod för att kunna se mönster och variationer i materialet.

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa Funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter.

Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry.Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization.Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen & Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed.Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking.

Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa Funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå.