Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Syftet med denna studie var att utvärdera Perrongen, en insats med kvalificerade kontaktpersoner för ungdomar i riskzonen för missbruk eller social problematik, och följa upp de ungdomar som medverkat i insatsen. 8 ungdomar deltog i den kvalitativa studien, och intervjuades under ungefär en timme vardera om deras bakgrund, insatstid och om livet efter insatsen med utgångs-punkt i ungdomarnas familj och nätverk. Resultatet var övervägande positivt, och samtliga ungdomar lever idag ett, i olika grader, betydligt mer hälsosamt liv än vid perioden för insatsen. .

Webben används idag i allt större utsträckning och ingår också i många människors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll på webben genom att sprida samhällsviktig information. Man förväntas att själv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen är utformad på ett korrekt sätt. I det ?verkliga? livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna känna sig oberoende av någon annan, men hur står det till med den saken på webben? Användare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte är tillgänglig.Denna uppsats har tagit reda på hur väl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs län är anpassade för funktionshindrade.

Vissa ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Genom hela arbetet har enkelhet och användbarhet varit ledorden. Detta för att man ska kunna implementera tjänster för en relativt liten målgrupp utan att behöva göra större investeringar. I linje med detta har möjligheter för att kunna erbjuda tjänsten till en större målgrupp och därmed få ned kostnaden per användare eftersökts.Rapporten börjar med en studie av 3G, WLAN och Bluetooth för att läsaren ska få en grund i de tekniker på vilka tjänsterna skulle kunna implementeras. Sedan diskuteras dagens tjänster och vilka önskemål om tjänster som framkommit från diskussioner med olika parter. Slutligen exemplifieras ett antal tjänster som skulle kunna tillämpas på dagens tekniker.Efter att ha läst rapporten skall läsaren ha fått en uppfattning hur mobila tjänster med hög överföringshastighet bör utformas för att underlätta kommunikation för funktionshindrade..

Andelen ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhälle trots att barnmorskor arbetar hälsofrämjande med ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med ungdomar och STI. Syftet med studien är därför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I vårt resultat framkom ett tema med tillhörande två kategorier.

Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Undersökningen handlar om hur ungdomar använder staden. Jag ville undersöka hur ungdomar använder sig av det offentliga rummet när det inte är fysisk aktivitet som är målet. För att göra det har jag undersökt Sergels torg, en plats i centrala Stockholm, där ungdomar samlas, för att undersöka hur utformningen är kopplad till användningen. Vad är det ungdomar söker i den offentliga miljön och hur kan vi som landskapsarkitekter tillgodose det behovet. Undersökningen gjordes genom observationer av ungdomars användning av torget och genom intervjuer där ungdomar själva berättar om vad det är med torget som gör att de vill använda det. Observationerna och intervjuerna visar hur torget används och vilka aktiviteter som äger rum.

I den här intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005 Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd.