Cirka 250 000 barn runt om i världen insjuknar varje år i cancer. Cancer är olika sjukdomar som innebär en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strålbehandling är de tre olika behandlingsmetoderna som används för att behandla cancer. När ett barn lider av cancer påverkar det hela familjens livsvärld och vardag, inte minst föräldrarnas. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

År 2008 var 43 miljoner barn under fem år diagnostiserade med fetma. Fetma anses som en kronisk/långvarig sjukdom och ett folkhälsoproblem med behov av förebyggande arbete för att förhindra framtida konsekvenser. För beräkning av kroppsfett används Body Mass index (BMI). BMI är det mått som används världen runt och räknas genom att dividera kroppsvikt i kilogram med längd i meter i kvadrat. Att ungdomarna drabbas av fetma beror främst på dåliga matvanor, obegränsad tillgång till kalorier i form av kolhydrater och fett ofta i kombination med mindre fysisk aktivitet.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Dagens moderna livsstil bidrar till allt mer stillasittande arbete och aktiviteter. Fetma hos barn kan orsaka fysisk, social och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av stödjande insatser enligt familjefokuserad omvårdnad av barn med övervikt och fetma. Metod: Det är en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskats och valts ut för att svara på syftet.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk aktivitet på fritiden.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse tillsammans med barn i förskolan.Examensarbete kommer att beskriva betydelsen av daglig fysisk aktivitet för barn i de viktiga inlärningsåren. Idag är vi i samhället medvetna om att barn måste liksom vuxna röra på sig för att må bra. Forskning har även visat att barn behöver röra på sig för sin utveckling. Forskningen indikerar att barnen får en positiv självuppfattning av att prova och lyckas med olika rörelser. Även nyare Svensk forskning har visat att en utvecklad motorik bidrar till koncentration och inlärning i allmänhet.

Det finns mycket forskning kring hur individer med Parkinson har möjlighet att förbättra sina fysiologiska funktioner genom träning. Det finns dock få studier som beskriver upplevelser av träningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sjukgymnastledd gruppträning hos individer med Parkinson och undersöka hur resultatet överensstämde med domänerna i Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys tillämpades. Fem deltagare medverkade i studien.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: Självuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Bakgrund:Ett av dagens problem är att vårdpersonal i mötet med föräldrar till barn med självskadebeteende, har en brist på förståelse för deras upplevelser. Föräldrars upplevelser är viktiga för vårdpersonal att veta om för att kunna ge god omvårdnad utan att vara dömande. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra huvudkategorier: Föräldrarna upplevde hjälplöshet, föräldrarna riktade sin ilska mot barnet, föräldrarna kände att det var deras fel och föräldrarna upplevde en brist på hjälp.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jämfört med sunda kostvanor, en kunskap som är en viktig byggsten inom det tvärvetenskapliga området Kost och friskvård. Dessa livsstilsfaktorer, som ingår som förändringsmål i den svenska folkhälsopolitiken och som har en stor betydelse för hälsan och förebyggande av välfärdssjukdomar, kan i hög grad påverkas av individen själv. Den fysiska aktiviteten avtar med åldern och därför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen är ett avgörande skede och därför är individer 45-64 år en viktig grupp att påverka. Studien fokuserade därför på denna åldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förändrat beteende vad avsåg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer användes som metod.Resultatet visade på en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.