Syftet med denna uppsats är att undersöka hur föräldrar till barn med funktionshinder upplever det stöd som de fått av samhället och sitt nätverk. Frågeställningarna är:? Hur fick föräldrarna reda på vilket funktionshinder deras barn har? Och hur blev de bemötta och stöttade i den nya livssituationen?? Är föräldrarna nöjda med det stöd de har fått? ? Vilken typ av socialt stöd har varit till störst stöd för föräldrarna?Metoden som används i denna studie är kvalitativ. Fem föräldrar till barn med olika funktionshinder har intervjuats. Det insamlade materialet har tolkats utifrån stödteori.

I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 år i cancer. Barn med cancer påverkas på många olika sätt och det medför ofta en långvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med känslomässiga förändringar och önskan av att vara ?normal?.

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män.

I dag är 83 procent av alla 1-5-åringar inskrivna på förskolan. I läroplanen står det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vägleda barnen. Barn behöver röra mycket på sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klättra. Forskning visar att barn på förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda på utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör på sig mer, dock verkar det inte spela någon roll om det är förskolans egen gård eller i naturen.

Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014.Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön.

Denna uppsats är en kvantitaiv undersökning om hur fysisk aktivitet påverkar självrapporterad stress. Det har utgåtts från syftet att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar stress i människors vardag och beskriva om skillnader finns mellan två olika gym i olika städer. Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på två gym, ett gym i Borås och ett gym i Mjölby. Föreliggande uppsats vände sig till gymbesökare, män och kvinnor, som var minst 15 år fyllda. För att få in svar som var av intresse användes enkäter med följebrev där respondenterna var helt anonyma.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysiskaktivitet och livskvalité bland äldre.Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer uppleverhälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara enförutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra tillökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet.Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användesKASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån treområdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Somkvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades medinnehållsanalys.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalansmellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare tillelever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever somdrabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inomskolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hosbarn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt.

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.

Bakgrund: Ett av tre barn i västvärlden lider av övervikt eller fetma som ett resultat av en ohälsosam livsstil. Detta kan obehandlat leda till hjärt? och kärlsjukdomar samt diabetes typ II senare i livet då många överviktiga barn tenderar att behålla den ohälsosamma livsstilen in i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att analysera de senaste fem årens skolinterventioner och dess utformning på hälsorelaterade faktorer med ökad fysisk aktivitet som huvudkomponent. Metod: Sökningarna resulterade i 10 kvantitativa studier, vilka granskades, analyserades och betygsattes utifrån en bedömningsmall.

Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) är något som har ökat på senare år. Det finns god vetenskaplig evidens att fysisk aktivitet främjar hälsa och förebygger sjukdom. Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser av hur FaR påverkar dagligt liv. Åtta patienter bosatta i norra Sverige intervjuades. De hade fått FaR utskrivet av en distriktssköterska mellan år 2010-2013.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang.