Det finns mycket forskning kring hur individer med Parkinson har möjlighet att förbättra sina fysiologiska funktioner genom träning. Det finns dock få studier som beskriver upplevelser av träningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sjukgymnastledd gruppträning hos individer med Parkinson och undersöka hur resultatet överensstämde med domänerna i Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, Funktionshinder och hälsa (ICF). En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys tillämpades. Fem deltagare medverkade i studien.

Syftet med arbetet var att beskriva hur några föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet från skolan, samt hur gymnasielärare tänker kring bemötande av föräldrar till elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur föräldrar till elever i behov av särskilt stöd upplever bemötandet från skolan. Vi har också använt oss av intervjuer för att undersöka hur några gymnasielärare tänker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar på att föräldrarna till dessa elever är missnöjda med bemötandet från skolan. Föräldrarna önskar mer respekt och förståelse och även tydligare information om vilka rättigheter elever i behov av särskilt stöd har.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett Funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet.Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

I dagens informationssamhälle råder ett samhälleligt krav på att samtliga individer förstår och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta väljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare på universitetsnivå. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken påverkan dyslexin har på framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser på framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod användes där 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

The purpose of this Master Thesis is to investigate the quality of the library service at the City Library of Uddevalla. In particular this thesis will examine the quality of the library service to people who are disabled. This applies particularly to the service to people with reduced ability to move or to see, which also includes people with infirmities due to old age. We also have investigated how well the library itself is adapted to the disabled. In order to get more information about the library service to people who are disabled, we have studied literature on this subject and the Master Thesis contains a summary of those documents.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

The aim of this study was to understand how three selected football associations in three counties in Sweden work to include children and adolescents with disability in the age of 7-20 in their organization.  For this study we have used a qualitative method. The data have been collected through using semi-structured interviews with coaches and representatives from the board. When analyzing the data, we used Charles Tilly's theory Durable Inequality and research within the area of inclusion within sports, the significance of activities and the inequality within sports. The conclusions of the study showed that there was a stated lack of knowledge in the associations when it comes to their work with young people with disabilities and also in their work with the policies.

The aim in the study is to search for a deeper understanding of how parents experience a neurological diagnose of the child and how this affects the parenthood. Parenthood was seen in a systemtheoretical perspective as a social construction. The narrative method was used in two lifestory parentinterviews. The analysis was made from parenthood. The result formed stories about parenthood with children having neuropsyciatric functional disability who even came to be a woman?s struggle.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.

Denna studie hade för avsikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dyslexi i en mellansvensk skola, och ta reda på varför vissa barns Funktionshinder upptäcks tidigt och varför vissa elever faller mellan stolarna. Informationen samlades in via intervjuer med tre stycken informanter och läsning av litteratur med aktuell forskning kring problemområdet. Resultat visar att barnen med läs- och skrivsvårigheter förbises på grund av olika anledningar, såsom att föräldrar nekar till att problemet finns eller att eleven kan vara sen i utvecklingen. Vissa barn kan vara duktiga på att undvika problemet, då de inte ser det. Många barn upptäcks i god tid på grund av att många skolor använder sig av en screenplan.

Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt Funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta Funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa.

Ryggmärgsbråck är en form av Funktionshinder, och personer med ryggmärgsbråck är en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta någon gång under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att känna hinder att inleda en intim relation: att känna rädsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att känna brist på kunskap: att känna tillfredsställelse med sin sexualitet samt att känna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck bestod ofta av problem, rädslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.