AbstractThe purpose of our study was to get a deeper understanding and a better knowledge about the study situation students with disabilities experience at the University of Kristianstad. Our choice was to focus on their experience of the supporting measures, the accessibility and how they felt they were met by both students and teachers. It was a qualitative study and it was based on interviews with eight students with disabilities at the University in Kristianstad. In the study we have used the theoretical concept of empowerment as an analysis tool. The different kinds of support the students with disabilities were using were in common described as positive and the students thought that the supporting measures helped them getting more independent.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Syftet med studien är att se om det finns någon skillnad mellan hur lärare och assistenter, uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse på tre olika särskolor. Deltagarna som ingick i studien bestod av 17 lärare och 17 assistenter inom särskolorna. De arbetar med elever som inte kan nå grundskolans mål på grund av utvecklingsstörning, autism eller begåvningsmässigt Funktionshinder på grund av en hjärnskada. Urvalspersonerna är kvinnor och män i olika åldrar med skiftande anställningstid. Mätinstrumentet som användes i studien var enkäter som grundar sig på teorier om psykosociala arbetsmiljön och arbetstillfredsställelse.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Young adults with mild intellectual disability and their thoughts about the own home was investigated and is described in this thesis. A qualitative research method was used, and the respondents thoughts about where and how to live were gathered through interviews. The investigation is based on the theoretical concept of normality, identity and quality of life since these aspects are important components of the individual's positive experiences of their homelife. People with disabilities has rights goverened by law, but in this thesis the individuals subjective experiences, feelings and wishes are described. The importance of the individual2019s rights to make their own decisions, feeling of pericipation and personal security was found to be important factors for a satisfying living environment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en särskola använder sig av pedagogisk dokumentation för att åskådliggöra lärande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser på pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i läroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna på begreppet lärande? Vad är dokumentationens primära syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat två verksamma specialpedagoger på en särskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Vår empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

AbstractThe purpose with my study was to find out how students with physical difficulties are treated in school by teachers and other students and also if there are any differences between how teachers and students treat students with physical difficulties. I also wanted to see if there were any prejudices against students with physical disabilities from either students or teachers. If there are any prejudices, I wanted to know what kind it is that exists. When I went to school, I remember that I looked down on the students with physical difficulties because they were different. When I have been working in school as a teacher, I have seen students who pull away from students with difficulties.I chose to do the study at a higher grade school, because I have not been in such a high grade in school during my practice.

Syftet med denna studie var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska områden och interventioner för rehabilitering av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), med klassifikationen av funktionstillstånd, Funktionshinder och hälsa (ICF) som analys redskap. Artiklar söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Genom datoriserad sökning har 14 artiklar valts ut. Artiklarna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, och kodning har skett utifrån tre av ICF?s kategorier: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer/personfaktorer.

Uppsatsen belyser förhållningssätt till kognitiva och kommunikativa hjälpmedel hos skolpersonal i särskolan och gymnasiesärskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkät. Analyser av resultatet är gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen är i huvudsak färgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjälpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhållningssätt till Funktionshinder och samhällsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till särskola och gymnasiesärskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som leder in i frågan om bedömning av förmågor inför anpassningar.Materialet från webbenkäten visar på ett relativt godtyckligt bruk både vad gäller kognitiva och kom-munikativa hjälpmedel hos skolpersonalen.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där Funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

The last 1½ decade young people with intellectual disabilities have been a part of my life. My now 13 year old son and several pupils I have taught as a teacher in the compulsory school. Their future and what will affect their lives has always been interesting to me. How do I affect them, why do I do the things I do and think the way I think? This study springs out of that curiosity.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt Funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex.

Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vården i Sverige och därför finns det ett samhällsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vårdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vården kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med Funktionshinder i samverkan med multiprofessionella rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar på tre grundläggande förutsättningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

This essay is a qualitative study concerned with questions about disability. I set out from a definition of disability which highlights non-disabled peoples´ participation in making a disabled person ?the Other?. My aim is to contribute to an understanding of the experiences of disabled people as well as problemize the way that normality and disability is socially constructed. The empirical material of the essay consists of qualitative interviews with disabled men and women and the essay is written with a critical perspective.